Jag sprang!

First and foremost: Gå in på dethär inlägget och tipsa mig om din/dina bästa jogginglåt/ar! Vad får just dig att springa de där extra stegen och ger dig lite lite mer spurt?

Det har ju varit ganska kräppigt väder de senaste kvällarna, så springandet har fått ersättas av konditionscykling. Igår gick jag omkring med en enorm lågtryckströtthet hela dagen, men när vi på kvällen kom hem från dagens aktiviteter, tänkte jag att jag ändå kunde ta en kort länk, eftersom vädret var bra och jag visste att Pandans kommande natturer inte skulle tillåta det på några dagar.

Och tur att jag gjorde det! Luften var frisk och knaprig, sådär lite höstig (som jag gillar) och trots att jag planerat springa en kort länk i intervaller, så sprang jag nästan hela vägen! Eller sprang och sprang, lunkade i mommofart, men måste vara extra varsam med min rygg, när den kändes lite öm. Men ändå! Ett pyttelitet steg för kanske nån annan, men ett stort framsteg för mig! Babysteps, sidu.

Det för mig till min följande fråga: Hurdana länkar brukar du springa? Hur många kilometer/snabbt/långsamt/intervaller? Berätta! För jag vet inte alls vad som är "normalt" (för andra än HC-löparna Fua och Lisa...).

Den skarpsynte märker att jag återförenats med min gamla iPhone4, eftersom min femma åkte till USA för att repareras för ett typfel, som lär repareras gratis. Men faaaan, så jag saknar den! Påminns starkt om varför jag ville ha en ny telefon, allt är så lååååångsamt och kökkö. Men är ändå nöjd att jag hade kvar min gamla telefon. Men det skulle dethär inlägget inte alls handla om. Heippa.

Publicerad 22.08.2014 kl. 22:01

Tips på springmusik emottages

När vi nu är tillbaka i stan och fortsatt joggandet, men måste göra det turvis, så är bra musik räddningen. Vilka är dina bästa springbiisin? Tror den mest motiverande biisin på min spellista just nu är norska Datarocks Fa-Fa-Fa, så jäkla bra, speciellt mot slutet får man en extra spurt!

Min spellista heter Run Catten, run, om du vill se exempel på musik jag gillar.

 

 

Publicerad 16.08.2014 kl. 14:52

Jogginglyx

För den som undrar så har jag fortsatt min Nike-utmaning trots att vi är på landet. Och det roligaste är ju att även Pandan joinat mig på mina springturer.

Det är ju en sån lyx att efter att ha nattat Bouncy, föra gråtlarmet till svärföräldrarna och sedan dra ut på en länk och så ett kvällsdopp därpå. Sällsynt och därför extra njutbart. På hösten måste vi sedan springa ensamma igen, eftersom en alltid måste stanna hemma med bebben.

Publicerad 24.07.2014 kl. 13:57

Just do it!

Så utnyttjade jag min inspis och drog ut på min första springtur!

Laddade en Nike+ app på telefonen, eftersom jag har en såndän chip i mina skor, men den tycktes inte ha något med denhär appen att göra. Det är säkert tre år sedan jag använt den senast och tror jag använde den med min iPod. Men hej, vem använder iPod nuförtiden?

Hur som helst fanns det en coach på appen och hittade en utmaning för en som ska ta sin första springtur. Första var nog en promenad, men den skippade jag, eftersom jag cyklat och rört på mig de senaste dagarna. Istället sprang och gick jag varannan minut i 2,5 km. Och superförsiktigt och långsamt för att inte ryggen ska bli arg. Så småningom ökar sedan rutterna, just nu är jag riktigt taggad!

Ett jättekonstigt foto sponsored by Nike.

Publicerad 07.07.2014 kl. 21:54

Run Catten, run!

Såg några bilder som Pandan tagit på mig när jag lekte i vattnet med Bouncy, iklädd bikini.

Bryr mig inte just alls hur jag ser ut på stranden i andras ögon men de här bilderna gjorde mig inte glad precis. 

Bestämde mig för att ha dietfri månad nu i juli och märker även att den ena godsaken efter den andra slinker ner i magen.

Och plötsligt - out of nowhere - började jag känna ett sug för att testa jogging igen. Trots att det gick lite snopet senast, för ett par, tre år sedan. Gjorde allt by the book, men ryggen gillade inte det och brakade. Min naprapat menade att jogging kanske inte är en passande idrottsform för mig, så nöjde mig med stavgång & vattengång bl.a. Men nu har min rygg inte krånglat SÅ mycket efter att jag varit borta från det tunga stå-arbetet, så kanske jag skulle våga testa igen..? 

Springandet skulle bara vara en så himla lätt & snabb idrottsform, skulle liksom passa in i livssituationen just nu.

Publicerad 06.07.2014 kl. 23:46

Spa-weekend

Så länge jag kan minnas, har Pandan och jag talat om att vi borde åka till Långvik någon gång, eller ens något annat Spa-hotell. Men det har bara inte blivit av. Efter att Bouncy föddes, har snacket bara ökat och eftersom vi inte täcktes önska oss presentkort till jul eller födis, bestämde jag mig för att fixa det själv. Till Pandans födis i april köpte jag ett presentkort som gällde för en natt på Långvik, men när vi sedan skulle boka övernattningen, föreslog Pandan om vi inte ändå skulle stanna för två nätter. Dessutom hade de billigare priser nu på sommaren, så det blev inte så mycket extra att betala. 

På söndagen efer midsommaren packade jag ihop hela familjens grejer och när Pandan kom från sin morgontur förde vi Bouncy till mina föräldrars sommarställe, som praktiskt nog ligger ett par kilometer från just Långvik. Opraktiskt nog glömde jag väskan med presentkortet och Stockmann-kortet (som behövdes till incheckningen) hemma i tamburen, så vi fick åka tillbaka hem efter den...

Väl framme tog vi varsin kaffe i Bistrot, varpå Pandan gick till rummet för att sova bort sin jobbtrötthet och jag bestämde mig för att utnyttja spa-avdelningen. Drog på mig badrocken och tofflorna som fanns på rummet och Pandan fnissade åt att jag var som ett litet barn som var så ivrig. Satt en stund i bubbelpoolen och märkte till min stora glädje att de hade bälten för vattengång vid simbassängen. Det var inte igår! Och jag som älskar vattengång, den perfekta motionsformen för mig! Drog en ganska lång lenkki, hade sällskap av ett par andra i bassängen, men till slut gav de upp och jag fick bassängen helt för mig själv. Sällsynt lyx!

Myste en stund på rummet, Pandan med lite fotboll och jag med Peppes nya bok Vackra människor, men ganska snabbt tog tröttheten över.

Oturligt nog serveras frukosten bara till 9:30 på vardagarna, vilket jag tycker är svintidigt på ett spa-hotell. Men vi satte på väckarklockan och tänkte att vi kan ju ändå sova sen efter frukosten. Som om det skulle ha lyckats efter att ha hällt i sig flera koppar kaffe. Hah! Efter några timmar gav vi upp, konstaterade att vädret trots allt var ganska fint, vi mindes Pelago-cyklarna vi bongade när vi anlände till hotellet och bestämde oss för att hyra såna. Vi har ju lite trånat efter Pelagon, så det var kul att testa dem. Fint kändes det ju att cykla med dem, men efter några uppförsbackar konstaterade vi att våra Pelagon nog skulle behöva några växlar. Vi cyklade till Långviks bykiosk och satt där på terassen en stund. Jag uppfylldes av en bisarr känsla av att turista i så bekanta vyer. Det är ju här jag spenderat mina barndomssomrar. Solen fortsatte skina, så vi satte oss vid bryggan utanför hotellet och kände oss ganska romantiska.

Vår vision var att boka tid till massage, speciellt åt Pandan, men massören fanns inte på plats om måndagarna, så vi nöjde oss med ett avslappnande bad för två. Ganska coolt med ljus som bytte färg och avslappnande ljudvågor som lät som om grannens basljud skulle höras lite väl hårt genom väggen. Jag var i alla fall totalt avslappnad och direkt efteråt hade vi bokat saltrum, där vi satt och andades en stund, med en tekopp i handen. Lite plask i bubbelpoolen och simbassängen och så ännu totalsvettning i infraröd bastu och spa-upplevelsen var komplett. Om vi någon gång renoverar badrummet, tror jag nog vi byter elbastun till infraröd bastu, vitsi jag diggar det! Det är inte så hett, men ändå svettas man och känner sig ganska pigg efteråt. Dessutom kan man se fast på tv där, om man vill!

Det hade varit ett mirakel om vi efter detta hade lyckats ta oss ner till restaurangen, så vi bestämde oss för att utnyttja room service. Samtidig beställde vi frukost till följande morgon, eftersom tanken inte lockade att igen stiga upp tidigt för att hinna till buffén. Och jag gratulerar nog oss för våra val, så himla skönt att sitta invirad i det superfluffiga täcket med frasiga lakan och äta frukost i lugn och ro.

 

Är nog så tacksam för dessa dagarna och rekommederar det för alla trötta småbarnsföräldrar. Hur bra och stabilt förhållande man än har, tär det på förhållandet att ha små barn, så är det bara. Man har inte samma tid för varann som förr, man är lite trött och gnällig och säger lätt saker man inte menar. Att sedan få rå om varann och lite lyxa till det (och inte behöva städa, tvätta byke eller göra andra hushållsysslor) gör nog så bra!

Publicerad 29.06.2014 kl. 00:01

Positive thinking

Om man vill hitta något positivt i detta tillstånd är det väl att jag gått ner 3 kg sedan jag senast ställde mig på vågen.

Blev även kallad på arbetsintervju nästa vecka. Inte kanske helt den typen av jobb jag tänkt mig, men om inte annat, kommer jag i alla fall in i arbetsintervjumooden.

Lycka är även grannkillen, som just gick ut med Bouncy. Hade tänkt mig att de kanske leker på gården, men nej, han ville ta henne med till Angry Birds-parken. Aaaww! Hörde även att han ivrigt ringt till sin flickvän och berättat om det. Nu ser Pandan på hockey i sovrummet och jag ska se senaste avsnittet av Mad Men på Ruutu+. Återkommer med gnäll-/sjukbloggen senare ikväll.

Publicerad 14.05.2014 kl. 17:46

Project Skinny Jeans

Kan nu berätta att jag under ett år gått ner 10 kg, dvs 20 kg från slutgraviditeten (10 kg blev ju kvar på Jorv). Sjukt nöjd, faktiskt.

Det betyder att det är 7 kg kvar till vikten jag hade innan jag blev gravid. Det tänker jag inte stressa med så mycket, men ändå sträva till.

Publicerad 10.04.2014 kl. 21:45

Projekt Skinny Jeans

 

Det var en tid sedan jag uppdaterade här hur mitt projekt framskrider. Kan berätta att jag idag nådde ett av mina första mål: min vikt börjar med en annan siffra! Under ett år har jag alltså gått ner 7 kg, trots att vikten stod stilla i säkert ett halvt år. Mina skinny jeans går faktiskt på, men sådär jätteskinny är de inte (pga de ska vara lösa jeans). 

I december började jag testa 5:2-dieten och den tycks passa mig, eftersom jag inte så lätt känner hunger. Och så kan man med gott samvete äta det man vill de övriga dagarna. Inte mässä, utan njuta. 

Som bilderna bevisar hade jag paus med allt vad dieter heter under semestern (och det är viktigt!) och efter resan föreslog faktiskt Pandan att vi skulle köra lite herkuton linje, vilken vi påbörjar i mars. 

Det finns ännu mycket kvar, men att ha nått det första målet gör mig himla glad och motiverad, tjohoo!

Publicerad 26.02.2014 kl. 14:36

Galaförberedelser

Tjohoo, grävde bland mina smycken och andra accessoarer och tror mig nu ha en outfit till Nöjesgalan imorgon! 0€ (förutom då läppstiftet...).

Untitled

Återstår att se om jag har pokka att använda handskarna jag hade på Gammeldansen 1994 eller "diademet" jag hade på bröllopet, men nu borde den sitta på pannan...

Till min stora glädje passade min gamla klänning, eftersom senast jag under dethär året provade den, gick den inte ens över rumpan. Så "lidandet" under november har tydligen gjort sitt!* Får därmed sätta undan mammaklänningen som var alternativ nr 1.

Ses imorgon!

 

*Har ingen våg för tillfället, eftersom Wii inte är kopplad till TVn, men kläderna får väl avgöra.

Publicerad 04.12.2013 kl. 12:52

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin