Resebloggar

Våra gulliga grannar reser just nu i USA, närmare sagt kör längs Route 66. Väldigt fascinerande rutt och följer med iver deras underhållande blogg Routetrippin.

Samtidigt mindes jag vår egen reseblogg Oravahuone, som jag skrev under vår bröllopsresa till Nya Zeeland. Är så himla nöjd över att vi valde att skriva blogg, många små detaljer man kanske hade glömt annars. Ska nog ta och läsa igenom den någon dag, så många fina minnen!

Publicerad 08.07.2014 kl. 23:18

Turistfoto

För en gångs skull kunde vi inte låta bli att köpa några av turistfotona som togs på oss när vi skulle stiga ombord på båten:

Untitled

Bouncy var ju faktiskt helt glad när vi steg ombord och så ser minen ut så här, haha! Var på kvällen påväg till Tax Freen för att köpa vatten och lite choko (living la vida loca, wuhuu), då jag plötsligt skådade en enorm version av bilden på min  buttra dotter, jestas! Den stora fick dock bli kvar, nöjde oss med en lite mindre version...

Publicerad 06.05.2014 kl. 20:02

Musavisa

En lustig incident från kryssningen: När vi efter middagen snurrade omkring på båten, hörde Pandan en anmälan om att Musavisa skulle börja i humppabaren. Vi stack ju dit direkt, men blev besvikna när vi insåg att det inte var Musavisa på traditionellt penna/papper-vis, utan man måste upp på "scenen" för att tävla, med Playstations Buzz-spel. Vi hängde där en stund medan Bouncy jagade stjärnmönster på dansgolvet och så meddelade jag åt Pandan att jag kanske ändå skulle vilja testa. Har visst lite abstinensbesvär från Musavisa.

Sagt och gjort, köpte en drink så att jag skulle få en utlottningsbiljett och så väntade vi på att tävlingen skulle börja. Bouncy hann tappa nerverna när det var en så lång väntan, så hon och Pandan gick för att kolla på Ville Viking istället. Så gick på det viset att mitt nummer på lotten sades och jag fick tävla med fem andra.

Och det var ju så roligt! Det var SÅ min musik, Pharrell Williams, Eurovisioner, Earth, Wind & Fire, Lykke Li, för att nu nämna några. Och jag diggade så spelet, har redan tidigare suktat efter Buzz, roligt att få testa på det.

Tyvärr missade Pandan & Bouncy största delen av frågesporten, men när de kom in till baren, hörde Pandan kryssningsvärdinnan säga hur den frågan var den första som Catta svarade fel på... heh. Och slutligen vann jag hela grejen! Tjohoo! Priset var en skumppaflaska, chokoplatta & presentkort för två till Food Garden.


Kan nån nu fatta att dethär liksom e min grej och anställa mig, halååå?!

Publicerad 06.05.2014 kl. 00:35

Kryssning med ettåring

 

För en vecka sedan var vi ju på vår första kryssning med Bouncy. Hon älskade livet på båten, sprang omkring (ganska mycket själv faktiskt, men även hållandes fast i fingret) och hälsade på allt och alla. Speciellt guldlejonstatyerna utanför Tax Freen var stora favoriter, "Hau hau" sade hon och klappade dem. Tillbakavägen gick betydligt bättre än ditvägen, då det ännu var ganska mycket knarr. Vet inte om tänderna ännu plågade eller om allt bara var så nytt. Annars var hon sig själv igen och skrattade och fjantade som vanligt. Hade lite saknat den tjejen faktiskt.

Frukosten gick inte helt smidigt. Hade bestämt oss för att äta på den den lite lugnare Food Garden, där man måste betala någon slant mer, men får skumpa och stämningen är så mycket lugnare än vid vanliga buffén. Hade tänkt att Bouncy skulle äta något från buffén också, men inte en chans. Så tur att vi hade med av Onni-gröt i tetra, som smakar gott som rumsvarm också. Kände mig helt svettig efter frukosten och skämdes över alla fläckarna vi åstadkommit på den vita bordduken och vi bestämde oss för att skippa frukosten följande morgon, och istället ge gröten åt flickan i hytten.

Men så gick jag och vann ett presentkort till just Food Garden (mer om det senare), så vi gjorde ett nytt försök följande morgon. Gick lite bättre nu när vi inte ens försökte oss på att ge annat än gröt åt tjejen. Men frukosten fick ett abrupt slut när hon släppte en så enormt illaluktande bajs i blöjan, så då var det dags för oss att avlägsna oss.

På tillbakavägen åt vi på restaurangen och det var nästan som utomlands, med plats brevid köket, personal som fjantar med en och många andra kunder man kunde flörta med och säga Heeeej! till. Men man menar jag ju förstås Bouncy, inte mig själv... Micro fanns för uppvärmning av mat och vi fick äta vår mat i lugn och ro, när hon hade underhållning på många olika håll.

Stockholm gick också bra, trots lite knarr under förmiddagen. Åkte på äventyr med tunnelbanan, vilket kändes skumt, eftersom jag ändå känner till tunnelbanan i Stockholm och vet hur den funkar. Plötslig visste vi inte alls hur man skulle röra sig med vagn, vilken port ryms man igenom, måste båda vuxna betala, var finns hissarna (det fanns ganska dåligt med hissar faktiskt), för att nämna några av utmaningarna. Orsaken till tunnelbaneäventyret var lunchdejt på Kungsholmen med min studiekompis Oscar, som vi träffat senast på vårt bröllop. Så det var liksom på tiden. Bouncy var lite inte helt i sitt esse, hade nog helst bara gått omkring i restaurangen, så helt avslappnande var det inte och värst mycket blev det inte av att äta, varken för mig eller Pandan. Men alltid kul att träffa Oscar! Gjorde våra uppköp på Designtorget (liksom ursprungliga orsaken till varför vi åkte till Stockholm) och sedan hade vi lite tid att strosa omkring på Söder ännu, medan Bouncy tog en powernap. Ah Söder, blir alltid smått nostalgisk där, det påminner så om min utbytestid i Stockholm...

Enda motgången under resan var att Bouncy med sina 1 år och 4 månader var lite svår ålder att resa med, med tanke på sovarrangemangen. När man gått över 10 kg-gränsen, men ännu sover i spjälsäng, finns det inte riktigt något bra alternativ att erbjuda. Vi tog snällt emot sängkanten som föreslogs åt oss, när vi i infon frågade om resesäng, eftersom jag antog att Bouncy var för tung för babysängen och så sade man även åt oss. Men insåg snabbt att det inte skulle funka för oss, hon ville ju bara stiga upp mot den och höll på att dyka med huvudet före i golvet ett par gånger. Så vi försökte få henne att lugna ner sig med att turvis bära omkring på henne i hytten, medan den andra låg i mörkret i sängen. Det funkade inte, så vi testade perhepeti, eftersom vi hade dubbelsäng i hytten. Funkade inte alls. Vi är ju vana vid att sjunga henne några sånger, sätta henne i sängen, säga nati nati och stänga dörren. Sen bökar hon på snällt en stund och så slocknar hon. Men det funkade ju inte nu. Och fast vi hade fått henne att somna, hur hade det gått på morgonen när det första hon gör är att stiga upp i sängen? Hade knappt sovit alls den natten. Efter ett par timmar var jag så kypsä och tack vare fungerande wi-fi, konsulterade jag Facebook och fick rådet att ändå söka babysängen från infon. Bouncy stod en stund i den, satte ner sig och vips, hade hon somnat. Och följande kväll gick hur problemfritt som helst. Men jag förstår ju varför kilogränsen finns och i fortsöttningen kan vi nog inte använda babysängen. Om vi närmaste tiden åker på kryssning måste vi nog fundera på om vi tar med Bouncy, eller om vi tar med hennes resetält. För hon blir ju inte lättare heller och har inte riktigt ännu tänkt flytta henne från spjälsängen. Hur har ni gjort?

Publicerad 05.05.2014 kl. 17:51

Kryssning med ettåring

Nästa vecka åker vi ju på vår första kryssning med Bouncy. I Stockholm har vi lunchdejt på Kungsholmen, och tänkte hänga på Söder (mi amor) efter det, men efterlyser fortfarande tips speciellt på båten när man reser med en ettåring. Var lönar det sig att äta? Buffet? Restaurangerna (brukar föredra dem annars, men kanske buffet är lättare med barn?)? Tänkte försöka införskaffa en läslampa, tror det kan behövas under nattningsproceduren... Annat tänkbart?

Vi åker med Viking Line och har en rymlig B4L-hytt.

Tror vår kyssning blir "lite" annorlunda än den på Lieminens nya video:

Publicerad 25.04.2014 kl. 12:11

Åbo

På fredagen åkte vi ju på vår minisemester till Åbo. Vi startade under värsta rusningstiden (vilket vi inte tänkte på just då), men ville inte stressa med starten pga Pandan hade kommit hem från jobbet kl. 06 på morgonen.

Untitled

Pga födisveckoslut hade vi gett oss lov att mässä. Det gick dock inte så bra, en månads totalförbud på godis hade gjort sitt... yök.

Så jättemycket chill blev det inte heller på hotellet, utan snabbt till rummet, lite piffa upp sig, till hotellets restaurang för att äta (fick voucher pga Scandic-stamkund, praktiskt) och sen rakt till Klubi, där AP-Fest redan började.

Saint Vacant representerade.

Det obligatoriska hotellspegelfotot.

Trots att punk kanske inte är direkt min genre av musik, reagerade jag på hur bra allt lät. Kanske pga att jag haft ett medley av diverse signaturmelodier till barnprogram spelandes på repeat i huvudet, eller att jag hörde vissa av bänden för första gången i en ordentlig sal med ordentligt PA-system, istället för sunkiga klubblokaler i nån källarvåning? Eller så gjorde det bara så bra med lite livemusik igen.

Lite väl sent blev det för oss trötta småbarnsföräldrar, men jag ville så gärna äntligen se Pertti Kurikan Nimipäivät spela. Och visst levererade de!

Lite synd var kanske att Pandan inte fick umgås med sina kompisar så mycket som vi hade hoppats. Vissa hade biljett till lördagen, vissa hade bara sån fart på och vissa var redan så berusade när de uppenbarade sig på plats, att kommunikationen inte riktigt funkade. Men det ger oss bara en orsak att komma till Åbo pånytt på sommaren, med lite bättre tid och med Bouncy med. Alltid trevligare att umgås dessutom när man besöker folk i hemmiljö.

Väl i hotellrummet tog det en god tid för oss att få tag i sömnen, trots att vi var supertrötta och ångrade lite mitt beslut att önska en dubbelsäng (ursprungligen hade rummet två separata sängar). Sängen var nämligen lika smal som min forna säng i mitt singelhushåll... "Tiivis tunnelma", som damen i receptionen sade.

Än en gång var vi supernöjda med Scandic Plaza, trots att det börjar vara lite slitet redan (en massa repor i väggarna osv), det centrala läget är super, personalen trevlig, bra frukost (som var till 11 på lördagen, huh.) osv.

På lördagen strosade vi lite i ett kyligt men soligt Åbo, hamnade mitt i fiskmarknaden vid ån, men utanför marknaden var det sådär lugnt och mysigt som det bara blir vid ån.

Vi var lite extrakramiga av oss denhär helgen, gjorde nog gott med lite getaway (trots att vi nog saknade den lille fjanten).

Råkade hitta Turku Design Now-affären lite av misstag och därefter hittade vi även det mysiga Café Qwensel, där vi firade lite Pandans födis med kaffe och kaka.

"Saako laittaa kermavaahtoa?" "Saa!"

Sen var det redan dags att åka tillbaka till Esbo för att fira Pandan lite mer och söka vår glada Bouncy från sina farföräldrar.

Publicerad 14.04.2014 kl. 22:06

Att resa med Brio Go

Det fanns ganska få matstolar på restaurangerna.

Ingen aning om vad som sker här, så här ser jag tydligen ut när jag matar mitt barn.

När jag idag gick en vagnpromenad med en annan mamma (som jag knappast träffat om det inte vore för den här bloggen!) och jag fnissade åt våra exakt samma färgs Brio Go:n, insåg jag att jag ju blev på hälft med mina reseinlägg. Och en av dem handlade om just hur det var att resa med Brio Go.

Men innan jag skriver om det, tänkte jag kolla om det är nåt speciellt ni vill veta om vår resa med en nyss fyllda ettåring? Flygandet hann jag ju redan skriva om, men nåt annat?

Och sen på tal om Brio Go, så har jag noterat att vi Go-ägare är kanske lite som motorcyklister eller båtägare, vi typ hälsar på varann på stan. Eller int nu helt, men nästan alltid blir antingen jag eller den andre vagnägaren så glad över att se en likadan vagn att man bara måste öppna diskussionen med att berömma vagnval och kanske ge tummen upp. Är det bara jag som upplevt detta? Och sker det även med andra vagnmärken?

Hur som helst så var det aldrig frågan om att vi skulle ta någon annan vagn än Brio Go med på resan. Den är ju designad för det ändamålet, man betalar ju inget för vagnen och det kändes skönt att resa med en vagn man känner igen. Det finns ju en egen reseväska för just Brio Go, men det kändes lite motigt att investera en massa pengar i en splitterny väska, så snälla Anna kom som en räddande ängel när hon erbjöd att låna deras väska åt oss. Helt supersnällt! Väskan är just planerad för Go, så det rymdes inte mycket extra (hade läst tipset att packa speciellt mat med vagnen, eftersom den inte vägs), men lite fick vi trugat in dit ändå.

Solskydd köpte vi på hösten, men det funkade inte riktigt för oss. Bouncy blev bara störd när hon inte såg oss under skyddet, så efter ett par försök skippade vi det. Kanske vi får användning av det på sommaren, eller så kanske det faller i kategorin onödiga vagnförskaffningar (som regnskyddet för Go)? Insektnätet hade vi också med, men använde det inte en enda gång, insekterna börjar ju svärma först vid mörker och då var vi redan inomhus. Innan resan köpte vi en ny, ljusare duk med UV-skydd till vagnen, denna gång av märket Dooky Design, eftersom jag ville ha fler ringar och möjligheten till upphissande av duken. Den fungerade bra, just för att man fick den lite nerrullad, så att den skyddade mot solen, men ändå inte skymde sikten för Bouncy. Regnskyddet (alltså helt perus-Brio) använde vi en dag, men då regnade det också så hårt att vi nog hade varit i pisse utan den.

Som jag nämnde tidigare, glömde vi ju vår In-the-pocket-baby hemma, så vi använde vagnen även till matstol. Och vi gick ju oerhört långa promenader längs med strandboulevarden, då Bouncy emellanåt sov, så då var det ju skönt med egen vagn. Vi försökte några ggr gå till stranden med vagnen, eftersom sanden vid vattnet såg så hårt ut, men inte en chans. Hjulen borrade sig bara in i sanden, så det var bara att bära bort vagnen igen.

Trots att vi är så supernöjda med Go, skulle jag ändå gärna höra tips på resevagnar, helt med tanke på framtiden. Ibland kanske man vill ha en lite lättare - men ändå bra - vagn med sig. Eller hurdana upplevelser har ni?

Publicerad 25.03.2014 kl. 00:32

Kryde

I morse började vi med Pandan tala om Stockholm, hur härligt det skulle vara att åka dit igen - ens bara för en kryssning - och hur länge sedan det är sen sist. Och ända sedan Bouncy föddes har vi talat om hur vi borde fara på kryssning med henne. Och eftersom vi inte just nu har råd att stanna övernatten i Stockholm, funderade vi på att vi kunde åka på en gammal hederlig kryssning, vardagarna kostar det inte ens så mycket.

Pandan åkte på jobb, jag började kolla priser på både rödvita och blåvita färjorna, hittade ett bra erbjudande, konsulterade en vän om hytterna, kollade med Pandan om det var ok och vips, så hade vi en kryssning bokad till slutet av april! B4L-hytt dessutom, med mycket utrymme, dubbelsäng och tv. Har åkt i den tidigare, men då bara på tumis, spännande att ha en extra typ med! Jag menar, det blir ju inte så mycket partytimeexcellent för vår del, så då är det ju kul med en skön hytt.

Ni gav så goda tips inför flyg och charterresa med baby, så nu efterlyser jag tips inför kryssning med en ettåring! Och självklart även tips på vad som lönar sig att besöka i Stockholm just nu (vi kanske har kaffedejt med en god vän, men det är oklart ännu). Junibacken är kanske inte riktigt ännu aktuellt för Bouncy, men det kanske finns nåt annat kul att uppleva? Barnvänliga caféer osv? Vad man nu hinner med under en dag i Estocolmo?

Såhär glada var vi våren 2011 när vi åkte upp längs Globens vägg. It's been a while alltså.

Publicerad 20.03.2014 kl. 20:32

Hotelltips i Åbo?

Vi ska åka i april till Åbo över en natt pga AP-Fest och Pandans 35-års dag och funderar just nu på hotellalternativ. Scandic Plaza har jag besökt några ggr och varit nöjd med den, så även HolidayInn. Cumulus var helt skit. 

Har DU ett hett hotelltips i Åbo?

Publicerad 02.03.2014 kl. 17:28

Barntokiga söderbor

Resebloggen framskrider trögt. Det är så mycket skönare att slöa på soffan och se på Netflix och dessutom är ju Breaking Bad så himla spännande!

Hur som helst: Det är nog lustig hur tokiga folk "i södern" är i barn. Bouncy fick så mycket uppmärksamhet över all och hon fullkomlig ÄLSKADE det. Ropade hej åt alla och flinade sitt leende med hela sitt ansikte och det bästa var att hon fick respons direkt. På restaurangerna var det enkelt att placera henne så att hon såg mot köket, så var det garanterat att nån av personalen hela tiden fjantade med henne. Ju mer uppmärksamhet, desto skönare för oss. Kassadamerna kom springande fram till henne, nöp henne om kinderna och sade "Que bonita, que guapa!" (efter att vi korrigerat att det inte är guapO, aina vaan pojitellaan...).

Och det var inte bara spanjorerna; även tyskarna stannade vid henne och kallade henne för "kleine süße Maus", vilket är lustigt, eftersom även vi kallar henne för hassuhiiri. Så när Bouncy om kvällarna kunde bli lite trött på oss och började gnälla på hotellrummet, var det bara att sätta henne i kärran och rulla henne ner till receptionen, där hon fick sin energikick av uppmärksamhet. Våra grannar var ett äldre tyskt par, som jag fick träna min tyska med och dem kollade Bouncy alltid efter på balkongen.

Chocken när vi sedan dagen efter att vi anlänt till Finland gick till Prisma och Bouncy ibland måste ropa många ggr hej åt någon innan den alls noterade henne, om ens det.

Publicerad 20.02.2014 kl. 23:53

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin