Stackars lilla Martti

Hur har Martti tagit emot den nya familjemedlemmen, undrar ni kanske? Jag vet faktiskt inte, för jag har inte sett honom många gånger sedan vi kom hem från Jorv. Och mitt hjärta lider för att jag inte har möjlighet att ge honom den uppmärksamhet han skulle behöva.

Skötbordet finns i samma rum där han bor och eftersom Bouncy inte är värst förtjust i att ligga på rygg (mammas flicka), skriks det ganska högt och ganska ofta i det rummet. Och jag lider med Martti, som har extra bra hörsel och jag är så oroad över att han får någon chock av denna upplevelse.

Nu ska ni inte tro att vi helt glömt honom. Pandan har sett till att han får mat och sköter om boet, eftersom min hjärna knappast skulle minnas allt detta.

Men visst funderar jag såhär i efterhand att Martti kanske hade mått bra att få vara i ett fosterhem, där han skulle få lite mer uppmärksamhet, i alla fall denhär första bebitiden. Men det är lite sent tänkt nu.



Kan förresten berätta att Martti och jag bads medverka i ett tv-program nu kommande torsdag. Tyvärr lyckas det inte rent logistiskt, men tror nog inte jag just nu hade varit i något skick att medverka i en tv-sändning, så som jag svamlar och har svårigheter att bilda hela meningar. Å andra sidan kanske det hade varit underhållande för tittarna..?
28.01.2013 kl. 15:11

Årets julkort

Förra året var Martti så sjuk att vi inte visste om han skulle leva över julen, så det fanns ingen fiilis att skicka julkort precis.

I år mår han bra, men vi beslöt oss för att återanvända ett par gamla foton vi hade på honom från hans första jul år 2010 hemma hos oss.


Julkort nr 1: "Baby's first Christmas".
Här är han ett halvt år gammal och nyvaken inlindad i sin "kapalo"


Julkort nr 2: Martti inspekterar sina julklappar


Därmed passar jag på att önska er alla sötnosar

EN RIKTIGT GOD OCH SKÖN JUL!
23.12.2012 kl. 20:45

Igelkottsbloggen

På senaste tiden har Martti varit lite osocial och adhd och inte riktigt trivats i famnen långa stunder. Ofta slutar det med att han bajsar i famnen och så var det slut på det nöjet.

Häromdagen var det dags för hans bad och nagelklippning, vilket tydligen var en så tung upplevelse att han slocknade direkt i min famn och sussade tryggt där under hela senaste avsnittet av Walking Dead.


Fast jag säger det själv, men jag får hjärtsnörp av denhär bilden.
04.12.2012 kl. 14:11

I want a balloon hat too!




EDIT: Nu när jag ser på bilden är det ju nästan som min header! Jag är då visst filuren i mitten... och dessutom tror jag det är ett piggsvin och inte en igelkott på bilden, men enivei!
27.11.2012 kl. 21:56

Gnällbloggen är tillbaka

Idag har varit en riktig skitdag. Har varit så ilsken och sur pga ingenting och allting. Av någon orsak förknippas dessa dagar nuförtiden till mina rådgivningsbesök. Detta trots att jag äntligen träffade "min" rådgivningstant (en ung dam), som var riktigt trevlig, men ändå lyckades jag bygga upp en enorm ilska efter besöket pga små detaljer.

Är så himla trött på att hela tiden måsta bevisa hur ont jag har pga foglossningen, fan ta den som ännu ber mig beskriva min smärta från 1-10! Och eftersom jag inte är den som börjar gråta på mottagningen, utan istället biter ihop och gråter istället hemma, så måste jag vara arbetets hjälte och gå till jobbet imorgon för att bevisa att det inte kommer att lyckas. Det har väl inte försvunnit någonstans trots att jag varit hemma i en vecka? Jag avskyr när jag får känslan att jag misstänks fejka nån smärta.

Erbjöds influensavaccinet och visste inte riktigt vilket det klokaste beslutet skulle vara, så efter hennes bekräftanden att det nog lönar sig, så beslöt jag mig för att ta det. Men nu vet jag inte om det var så smart. Det rör ju sig en massa snack om dessa vaccinen, har själv aldrig tagit det, och plötsligt måste jag ta beslut för två personer.
Som följd på detta så har jag förutom ilska lidit av trötthet, illamående och domnad arm. Var så trött och sur på regnet att jag inte ens orkade traska till apoteket för att köpa järntillskott (pga hemoglobinet som sjunkit rejält).

Men, jag ska försöka tänka positivt: Vi fick idag den lättande nyheten att YT-neuvottelut inte kommer att påverka vår familj, vi kom undan (denna gång). Det har nog tryckt på som ett mörkt moln den senaste månaden.

Dessutom insåg jag igen under dagens rådgivningsbesök att jag har en underbar man som älskar mig och som stöttar och förstår mig till 100% under denhär graviditeten. Jag är så lycklig som hittat en sån skatt som Pandan.

Nu är denna underbara man dock på jobb, så jag tror jag behöver lite igelkottsterapi innan jag lägger mig och hoppas på att morgondagen är en bättre dag.


Mörkt & suddigt porträtt på bröderna Martti & Eric. Vissa orkar posera, vissa inte.
05.11.2012 kl. 21:54

Igelkottsbloggen

Min Facebook-wall fylls främst av bilder och videon på igelkottar, som mina vänner och bekanta postar där. Och det uppskattar jag om någon!

Här är några av mina favoriter:


Igelkottsvampyren
 

Hur mycket ser den inte ut att njuta av pajandet? Martti är inte riktigt lika lugn, fast han gillar nog också att bli krafsad på magen... en kort stund.
05.10.2012 kl. 19:18

OK Go!

När vi väl befann oss på roadtrip i Riihimäki och hade en groggy Martti i baksätet som skulle sova ännu flera timmar, bestämde vi oss för att åka till Vanda, barnvagnsoutletarnas Mecca.

Meningen var egentligen lite att testa olika vagnar, men när vi gick ut ur affären hade vi beställt en Brio Go med tillhörande delar (liggdel, sittdel och babyskydd till bilen). Så nu fick vi ett stort "check!" avkruxat från listan.




Det blev till slut en grå med svart chassi. Mycket nöjd.


Vill även passa på att tacka alla som deltog i min vagnförfrågan med värdefulla tips.
18.09.2012 kl. 00:57

Igelkottsbloggen

Ni minns att vi i våras var till veterinären med Martti? Idag var det dags för ny röntgen för att kolla att inte ryggraden blivit värre, så vi packade vår familj i bilen och tog en roadtrip till Riihimäki.

Ryggen var bra, men tyvärr hade hans nivelrikko blivit sämre. Men han verkar ändå inte ha smärtor, så det är bra. Det är tyvärr bara något han måste leva med, inga springhjulsaktiviteter eller dylikt, utan istället ägna sig åt ett lite lugnare igelkottsliv.

Men annars verkar allt bra, huvudet är inte så snett längre och han har gått upp i vikt riktigt ordentligt (vilket är alltså bra, eftersom han var lite smal i vintras/våras). Dessutom har han ju klarat sig utan medicin redan en längre tid så det är alltid hemåt.


Här väntar killen lite nervöst på sin tur.
17.09.2012 kl. 20:12

Preggo(+ lite igelkotts)bloggen

Ett par grejer jag stör mig på just nu:

- Att jag nu varit tre gånger till rådgivningen och varje gång till olika personer. Trodde jag denna gång skulle träffa "min" rådgivningstant, men nehej, träffar henne först i november.

- Eftersom det varje gång är en ny person, orkar de oja och voja sig över min viktökning under sommaren (trots att vikten hållit sig ganska bra sen illamåendet lättade).

- Att alla antar att jag nu känner hur bebisen rör på sig och ser lite oförstående ut när jag säger att jag inte gör det. Eller jag kanske gör det, men jag helt enkelt vet inte hur det känns, så varför ska det vara så svårt att acceptera det? "Det kan kännas som bubblor/fladder i magen". Ööh, precis så känns det när fisarna bubblar i min oroliga mage i helt ickevälsignat tillstånd också. Jag har förstått att det kommer som en aha-upplevelse när man sedan på riktigt känner av rörelserna, but I'm not there yet.

Tur var dock att vi för några veckor sedan såg Bouncy livligt snurra omkring i ultraljudet, där det även kom fram att moderkakan ligger framför bebben och förklarar varför jag inte känner av rörelserna ännu.

En liten komisk trivia är även att Bouncy för någon vecka sedan vägde samma som Martti. Hih.

Tänk på det ni.
12.09.2012 kl. 00:21

Igelkottsbloggen

Dethär är inte Martti, men iggen var så söt på sin skateboard att den får vara med här på bloggen:



Om detdär är en sk "sormiskeitti" så måst ju iggen vara helt pytteliten.

Bilder och ett gulligt inlägg om Martti kan ni läsa på Mickos blogg. Hennes pojke fick testa på att få nospuss av Martti.

Sen måste jag bidra ännu en video på två igelkottar på dejt. Såhär låter det när en igelkottspojke sjunger åt sin dam:
 
31.08.2012 kl. 00:00

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin