Donera blod

En ny grej jag hörde under gårdagens besök i Jorv, var att man i samband med förlossningen kan donera blod, närmare sagt placentablod, som man ändå förlorar och annars bara går till spillo. Här finns mer info. Jag ska definitivt anmäla mitt intresse för detta, någon nytta ska det ju vara av den äckliga moderkakan.

På tal om moderkakan, så finns det ett uppslag i boken vi fick från rådgivningen, med en stor tecknad bild på en kvinnas underliv samt ett foto på en moderkaka, som en barnmorska på bilden håller upp. Pandan brukar ibland skrämma mig med dethär uppslaget, eftersom jag under mitt illamående hade så obehag för bilden med den blodiga klimpen till moderkaka. Urk. Jag hoppas innerligt på att ingen har behov att visa upp den åt mig efter förlossningen.
30.11.2012 kl. 12:19

Jorv

Idag var vi till Jorv för att bekanta oss med förlossningssjukhuset. Måste säga att jag fick en riktigt positiv och sympatisk bild av förlossningsavdelningen och barnmorskorna plus att rummen verkade mysiga och stämningsfulla. Har riktigt bra fiilis över att vi valde just det till vårt sjukhus.

Vi råkade ha en ganska pratsam grupp och folk verkar friikka och oroa sig för en hel del grejer, medan vårt främsta bekymmer var om vi ska ta med oss musik på CD/iPod/iPad/iPhone... Månne inte allt fixar sig, det är så jag känner just nu i alla fall.

Dagens väder var ju ganska bra i träningssyfte, eftersom jag antar att vägarna kommer att vara i tredubbelt värre skick i januari:


Sen skulle jag ju publicera en masubild, men lyckas inte kopiera bilden från min instagram webbsida (har nån goda tips?). Återkommer till saken när jag orkat flytta fotona på datorn.
29.11.2012 kl. 18:42

Förlossningsdepression

Lyssnade idag på senaste Familjeliv där bl.a. allas vår härliga Hannah talade om sin förlossningsdepression. Mycket tankeväckande och fortfarande ett ämne som enligt mig talas om helt för lite. Nu när jag tänker på saken har jag inte hört många andra än just Hannah tala om ämnet öppet i olika media.

Det är även ett ämne jag märker att jag funderar på mer ju närmare förlossningen kommer. Jag har ju en historia med en depression, så självklart känner jag mig för att befinna mig i riskgruppen. Det är inte som att jag målar fan på väggen att jag självklart kommer att drabbas av detta, utan jag tycker det är viktigt att både jag och Pandan är medvetna om den risken, så vi inte sen undrar vad det är som händer OM det skulle råka sig så illa.

Tycker det bara är lite konstigt att det talas så lite om det, när jag ändå vet många som råkat ut för det. I måndagens familjeförberedelse nämndes Baby blues, som kan ske precis efter förlossningen, men själva depressionen viftades lite bort sådär typ att det är så få som råkar ut för det.

Samma grej med kejsarsnitt, damerna som drog förberedelskursen kunde inte tro att jag kände såpass många i min närkrets som haft en låååång förlossning, som till slut slutat med kejsarsnitt, eftersom "det är så ovanligt". "Sulla on kyl käyny sit oikein lottovoitto", sade samma dam som envisades med att kalla Bouncy för Paussi. Med lottovoitto menade hon alltså just sådana som råkar ut för en "ovanlig" förlossning...
18.11.2012 kl. 17:38

Paussi

Igår var vi på vår första perhevalmennus (jag har nu alla termer på finska i huvudet och hittar nu helt enkelt inte motsvarande ord på svenska). Eller egentligen vår enda, eftersom vi bestämde oss för att inte delta i den andra delen, som handlar om bl.a. parförhållandet och sexliv...

Det var i princip en riktigt lyckad kväll och de andra paren verkade trevliga och liksinnade, ingen verkade vara hysse precis. Kvällen drogs av två kvinnor från rådgivningen och vid ett skede delades männen och kvinnorna åt för en liten diskussionsstund. Damen som blev med oss kvinnor var riktigt sympatisk och trevlig och diskussionen flöt på bra. Den andra kvinnan var dock lite råddig och Pandan berättade efteråt att trots att de övriga männen verkade trevliga, så uppkom det många besvärade stunder pga denhär kvinnan. Hon representerade en typisk lite äldre kvinna, som är lite "hoppsig" och har en viss förväntan till hur männen ska vara inställda till saker och ting och missförstod därför precis allt männen sagt med lite humoristisk betoning.

Som exempel kan nämnas att innan vi skulle se den berömda förlossningsvideon (som jag hört kan vara en mycket blodig och överrealistisk version), hörde vi damerna diskutera om de skulle visa "siistitty versio" eller den andra. Videon vi såg var en ganska snäll version och skiljde sig inte enligt mig mycket till det man sett på t.ex. Avas "Erilaiset äidit". Pandan - som på jobbet tvingats se på ett antal blodiga förlossningsdokumentär på MTVFakta - kommenterade på skoj att detta tydligen var "siistitympi versio", till vilket resten av männen flinat, men damen fattade inte alls pointen och berättade också senare att männen tyckte det var en "siisti video". Liksom helt fel.

I början frågade hon även alla ifall magen har något namn och när vi meddelade Bouncy, envisades hon med att kalla den resten av kvällen "Paussi". Alltså vem namnger sin ofödda bebis Paussi?
13.11.2012 kl. 16:58

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin