Retrobebis

Insåg plötsligt till min glädje att eftersom vi nu fick en dotter, kommer hon att kunna använda min gamla klänning, som mamma i tiderna sytt av Metsovaara-tyg:


Jag i mitten alltså (mammas klänning har jag även i förvar, passar mig perfekt).
22.01.2013 kl. 14:05

Min Lucia-story

Micko skrev om sitt förhållande till Lucia, så även Catariina, så jag tänkte bidra med min historia.

Jag hör till den bittra skaran kvinnor som alltid drömde att få vara Lucia, men aldrig fick det, trots att jag kom så nära ett par gånger.

I dagis var jag reservlucia och om jag minns rätt så fick jag faktiskt ha kronan på huvudet när vi övade, eftersom Lucia själv var sjuk den dagen. Men på själva julfestdagen var hon självklart frisk och jag var dendär bittra tärnan brevid henne. Jag tror valet föll på oss pga att vi båda var långa. Som tröst fick jag vara Maria i ett annat nummer, med dagisets sötaste pojke som Josef, men det är nog ändå inte samma som att vara Lucia.*

På fjärde klass var det vår klass' tur att ordna Lucia-tåget. Det röstades i klassen och enligt mig var det ganska självklart vem som skulle bli Lucia, eftersom vi hade en barnmodell med långa, blonda lockar i vår klass. Till min överraskning blev jag tvåa i röstningen, kanske beroende på att jag var längst i klassen och kunde sjunga (vilket Lucia själv inte kunde). Så det var reservlucia för min del igen. Lucia själv var förkyld dagen innan, men självklart dök hon upp på D-day.
Samma år sjöng jag i Luciakören på Finlandiahuset och året därpå fick jag hoppa in som tärna åt Finlands Lucia på några keikkor. Laiha lohtu, som man säger på det andra inhemska.

I högstadiet var det musikklassen som ansvarade för Luciatåget, så no chance there och i gymnasiet - som i tiderna varit pojkskola - var traditionen att en pojke var Lucia, med HK bleu på huvudet, en sk "Korvlucia". Hip hej.

Vintern jag jobbade i Saalbach ville skandinaverna ordna Luciatåg, men även här blev det en norsk kille som var Lucia.

Efter Österrike började jag sjunga i en damkör, som var känd för sitt årliga Lucia-spel och självaste Esbo Lucia valdes alltid ur denna kör. Insåg ganska snabbt dock att jag inte skulle ha en chans, eftersom det var körledaren som personligen valde Lucia och jag hörde inte till hennes favoriter, om vi säger så. Dessutom hade jag ganska kort hår under denna tid, så det passade kanske inte riktigt körens image heller.

I motsats till Catariina har jag alltid varit lång (längst in fact) och haft 9 eller 10 i musik, men ändå har det inte räckt. Nu är det liksom too late. Om vi inte slår slag i saken och ordnar ett Luciatåg för alla bittra kvinnor (eller män) som aldrig fick vara Lucia? En gravid Lucia, det sku va nånting, eller hur?



*Vet att det finns bilder från denna julfest, men albumet finns förstås hos föräldrarna. Lovar att återkomma med dem när jag fått tag på bilderna.
06.12.2012 kl. 14:52

Fråga bloggen om babyböcker

Har ni ifyllnadsböcker åt era barn? Alltså sådan där "Min första bok" typ?

Minns att min egen bok från 1976 varit mig kär och den är typ sönderbläddrad. Därför skulle jag gärna ge Bouncy ett liknande minne.


Min första bok var faktiskt på danska - en gåva av mammas danska penneveninne Kirsten.

Nu behöver jag tips på trevliga, sympatiska ifyllnadsböcker, gärna med lite humor. Svenska eller finska, ingen skillnad. Helst könsneutral.


Denhär är jag lite intresserad av (den är ursprungligen svensk), men det kanske finns fler liknande?
04.11.2012 kl. 20:47

Mind as well face it, I'm addicted to Nutella

Denhär familjen har fått dille på Rainbows croissanter. Eller de senaste söndagarna har vi njutit av croissant-frukost. Har ätit dem med sylt hittills, men så tipsade en vän om att det är sjukt gott att fylla dem med Nutella. Pandan blev så sugen så han inför denna söndag köpte en burk Nutella (eller det var visst även Rainbows version) och jag kände en liten ångest krypa fram.

Jag har nämligen haft ett litet Nutella-beroende i min ungdom. När jag jobbade vid buffetfrukosten på hotell i Österrike, blev det snabbt en vana att alltid sätta Nutella (från en engångsförpackning) på den vita semlan. Sen började jag köpa Nutella till mitt rum och åt Nutella-semlor även till mellanmål. Jag tror den sorligaste kombinationen var, när jag satt Nutella på Reissumies, som mamma skickat mig, bara för att jag inte hade något annat bröd/kex just då.

När jag efter ett år återvände till Finland, och insåg hur svårt det var att få tag på Nutella (detta var år 1996 och det var typ bara Stocka som sålde det) blev det en smärre kris och jag insåg att jag måste avvänja mig från beroendet. Alltid då och då överraskade mamma mig med en burk Nutella, men så småningom insåg jag att det nog är bättre att jag håller mig långt borta från detta... tills då igår, då burken öppnades.

Än så länge har det gått bra, men jag förnekar inte att det emellanåt känns lockande att hugga i burken med bara en sked och äta den som så... Urk.

29.10.2012 kl. 18:17

Kung Fu Girl

Tänk att man kan få en så massa flashbacks av att Linda rekommenderade vinet Kung Fu Girl. Inga flashbacks av vinet dock, utan av Bobby Trafalgars låt Kung Fu Girl, som blev känd via JC:s reklamer i början av 2000-talet.

Den som börjar vid 2:37 var min personliga favorit:



Flashbacksen kom från att jag den regniga sommaren 2001 jobbade på en campingplats i mellersta Norge. Eller värst regnigt var det inte i övriga Norge, eftersom kvällstidningen VG rapporterade om värmebölja typ varje dag, men Loen där jag bodde tycktes vara ett hörn som gud glömde den sommaren.

Anyways, Norge är ju ett rätt dyrt land, men man förtjänar också rätt bra där. Och efter att ha bott in the middle of nowhere, där pengarna gick till ett par öl i veckan (man lärde sig betydelsen av koncepten Vor- och Nachspiel där, ölen i restaurangen var way too dyr) och kanske en pizza dagen efter, åkte vi i slutet av sommaren med min vän Lotta på jentetur till Ålesund och shoppade loss som sinnessjuka.

I Ålesunds JC råkade jag sedan vid kassan hitta just Kung Fu GIrl- singeln, vilken jag ju bara måste få och den blev därmed en populär(?) låt under etkona i Helsingfors den hösten.

Här ännu låten i sin helhet:
 
 
 
07.10.2012 kl. 15:46

Ännu en Eric

När jag letade efter Levi's-reklamerna med Flat Eric från slutet av 90-talet till dethär inlägget, råkade jag hitta en massa videon på Eric jag inte sett förut. Jag tror denhär var min favorit, blev så fnissig av den:



Efter att själva låten börjar händer inget mer, men förfilmen är värd att se. Inte bara kör Eric mopo, utan är även i fängelset och hänger med Pharrell Williams. Han har hunnit med mycket, dendär Eric, trots att han hemma hos oss bara är en fjanttande bebis.

Och nu börjar jag inse hur mycket jag bloggar om ett mjukisdjur... Men den som träffat Eric vet vad jag menar, han är liksom en person!

Och snälla säg att även ni har mjukisdjur som liksom är familjemedlemmar, pliis? Jag vet att vissa av er kommit ut med era apor och grisar, men finns det fler därute?
29.09.2012 kl. 14:22

Monkey vs Eric

När jag häromdagen slötittade på MTV (liksom vem ser ens på MTV nuförtiden?), råkade jag se en reklam med en gullig virkad apa. Jag vet inte, fick lite Flat Eric-fiilis av den, bedöm själva:



Fast nä, ingen apa vinner nog vår Eric:




Eric är troget sällskap när det kommer nåt på tvn.
24.09.2012 kl. 22:31

Enhän mä mitään Vesaan ollu rakastunu

Igår gick hela min dag lite i moll. Jag var ledig men var astrött, såg filmen Melancholia, oroade mig för framtiden pga YT-neuvottelut som eventuellt kommer att påverka vår familj och vår usla ekonomi sådär överhuvudtaget. Största besvkelsen kom, när jag på kvällen klätt på mig och var påväg ut på en uppfriskande stavgångspromenad och så hörde jag att det ösregnade ute. Det var för mycket och jag brast ut i gråt och undrade vad det var för fel med mig.

I morse upptäckte jag två enorma inneboende hormonfinnar på mitt ansikte och efter lite uträkning insåg jag att jag vid denhär tidpunkten borde ha mens. Och om jag förstått rätt har man symptom under menstiden trots att mensen under graviditeten uteblir. Och plötsligt var allt så logiskt.

Och jag kom osökt att tänka på Ellu i Kumman Kaa som hela avsnittet talat om hur förtjust hon var i Annes bror Vesa och helt i slutet kommenterade lättat:
"Hei vittu sori toi äskeinen! Enhän mä mitään Vesaan ollu rakastunu - mulla alko just menkat!"
19.09.2012 kl. 23:53

Tandhistoria

En av fördelarna med att vara gravid är att man får gå gratis* till tandläkaren utan att desto mer köa i stadens långa köer.
Jag hör till den minoriteten som inte lider av tandläkarskräck, tror jag blev så glad av dendär glansbilden och tandborsten jag fick av tandläkartanten någon gång på tidigt 80-tal att det gav mig en bra grund för kommande år. För tro mig, det har gjorts det ena och det andra i min mun efter det och tandläkarskräck hade nog gjort det ännu jobbigare än det nu var.

I princip har mina tänder varit i helt bra skick (tackar flitigt tuggande av xylitol-tuggummi för det, eller så inbillar jag mig i alla fall), men redan i lågstadiet konstaterades att två av mina framtänder saknades och därifrån rullade det på. Eller jag hade endast två mjölktänder och de riktiga tänderna lyste med sin frånvaro. Brevid mjölktänderna hade jag dessutom två vassa hörntänder som skulle ha fått Dracula att avundas så de skulle också åtgärdas. Bort med mjölktänderna, på med tandställning och efter ett antal år när tänderna äntligen dragits på sina rätta ställen, slipades hörntänderna och fick istället "fejk"tandskal på de slipade små snuttarna.

För att krona det hela, växte mina visdomständer tokigt, så båda hamnade opereras. Ena dessutom nästan utan bedövning, eftersom inflammationen inte hade lämnat tanden ännu då, jep jep. Där testades minsann min relativt höga smärttröskel.

Därefter konstaterades att jag gnisslar med mina tänder i sömnen, så för att bespara mina stackars slitna tänder gordes en bettskena åt mig och det borde vara det senaste mina tänder råkat ut för.

Så om några timmar ska jag traska iväg till tandläkaren around the corner och känner mig lite nervös. Inte pga tandläkarskräck, utan för dåligt samvete. Det är alldeles för lång tid jag varit hos tandläkaren senast, ens bara på en vanlig check-up. Hoppas allt e okej.



Bifogar bild på ett av de mest disturbing fynd vi gjorde när vi städade i mina gamla lådor i barndomshemmet.  Av någon orsak har jag samlat alla mina mjölktänder i en negativburk. Needless to say, burken med innehåll är nu slängd.



EDIT: Det lönar sig tydligen att tugga Xylitol efter varje måltid, reikiä nolla!

*EDIT 2: Fast nu sade ju tandläkaren "lasku tulee postissa", så vet inte om det sen heller var gratis?
28.08.2012 kl. 15:09

Wreckless Eating

Denhär videon är lite lång, men fick mig många skratt tack vare den. Härliga äckelreaktioner på godis som är så självklara för oss. Även rävkarkkina, som Anne så älskar, testas i videon.

Kom osökt att tänka på när jag jobbade på hotell i Österrike, där jag hade en lite jobbig manlig kollega från det forna Jugoslavien (minns inte nu vilket land), med lite sovinistisk inställning (vilket de flesta i hotellbranschen där faktiskt hade, när jag nu tänker efter) och aldrig höll käft. Han ansåg sig själv vara så macho och allt som kom ut ur hans mun var på något sätt kränkande mot kvinnor.
En dag hade jag fått post från Finland, innehållandes bl.a. en påse irtare. Är normalt ingen större vän av salmiak, men efter nästan ett halvt år borta från Finland, började även jag sakna dessa svarta godis. Så därför innehöll denna påse endast salmiak. Min jobbige och nyfikne kollega kom direkt på plats och jag bjöd ivrigt åt honom av påsens innehåll. Han tog en Turkisk Peppar och minen var priceless! Hans stolthet lät honom inte spotta ut karamellen, utan istället sög han på den och ingen av oss hade någonsin sett honom så tyst. Haha!


26.08.2012 kl. 18:29

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin