Babysim

Vårt simmande under år 2014 har inte riktigt gått som i Strömsö, för att använda ett lite slitet uttryck.

Tidigare gick vi ju i en lyxgrupp på lördageftermiddag, där vi ofta var endast två familjer och dessutom precis efter städningen, så ingen var före oss i omklädningsrummet. Tyvärr klarnade det även för oss varför gruppen var så impopulär: Bouncys dagssömn började i vintras krocka med tiden och var vi bjudna på något kalas eller annan happening, var det alltid på en lördag. Så efter att vi varit tvungna att skippa flera veckors simning, kollade jag med Folkhälsan om det fanns plats i någon vardagskvällsgrupp. Och det fanns det.

Så för en månad sen började vi simma på måndagar kl. 17:30. Och efter tre gånger (med en utebliven gång där emellan) vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Bouncy bara klamrar sig fast i mig, vill inte alls delta i danserna och sångerna (fast hon ändå lite gnolar med i dem), gråter inte, men verkar hela tiden gråtfärdig och vill bara inte släppa taget överhuvudtaget. Så egentligen gör vi inget annat än lillur där omkring i bassängen med en liten apa som håller krampaktigt i och vi gör absolut inga framsteg. Lite dyrt bara för att lillu, det kan vi göra i en vanlig simhall också. Själv är man helt slut och känner sig kanske lite sorgsen efter simmandet.

Är det en fas, är det nya gruppen, är det tiden? Ja, hur ska man veta? Och gillar hon det alls? Efteråt skrattar hon nog, men är det för att hon bara är nöjd att det är över? Heh. Hade tänkt fortsätta till sommaren, men borde vi bara ge upp, eller ännu kolla om det blir en förändring?

Några veckor sedan hade vi fotografering. Dethär fotot beskriver stämningen ganska bra:

Det är mig hon tittar på och började faktiskt gråta efter detta foto.

Jämför sedan med höstens foton. Lite annan meininki, vågar man lugnt påstå.

En dykningsbild lyckades vi ändå få:

Visst är simpparen (strlk 104...) fin?

Bilderna är av Kuvauspalvelu Molskis.

31.03.2014 kl. 20:40

Att äta själv

Idag tyckte jag igen det var dags att ge det ett nytt försök: nämligen äta själv med sked och tallrik framför en. 

Det gick ungefär lika framgångsrikt som förra gången: raivare pga att man inte fattar hur skeden funkar och mat flyger omkring och till slut blir ganska lite uppätet pga man blir så sur. Känner mig inte precis lockad av att testa det på nytt.

Och nu undrar jag: Är det något vi måste just nu träna, eller kommer det av sig själv sen? Jag menar omkring oss äter barn i samma ålder snällt och duktigt själv med sked och jag har inte alls tålamodet för att träna detta. Känns liksom som om inte koordinationsförmågan riktigt finns där ännu, trots att hon haft en övningssked med vid matstunderna säkert ett halvår redan.

Är det så bråttom egentligen? Hon börjar ju på dagis först på hösten och äter bättre när man matar henne. Hur har ni gjort?

28.03.2014 kl. 00:03

HESA O YGÖNE

Ett av mina favoritprogram på förnyade Radio Helsinki har blivit Sasha Remlings och Edu Kehäfaijas Hesa o ygöne, som kommer må-to kl. 15-18. Efter att de lugnat ner sig efter allt skrikande under första veckan, gillar jag programmet och speciellt deras jargong. Kanske pga nostalgi, eftersom MoonTV - där de båda figurerade - hörde starkt till mitt liv när jag bodde i Bortre Tölö och hängde på JumpInn, som sedan blev WeGotBeef. Fast då hette Edu bara Kehäkettu.

Jag tror det är främst pga detta program (och storfarvoriten Mahtavaa Helsinki Mahtavaa med Aleksi Pahkala fre 16-18) som även jag joinade Radio Helsinkis Ystäväklubi och betalar en liten summa åt stationen varje månad. Vill gärna understöda dem, eftersom Radio Helsinki är för mig så mycket mer än bara en radiokanal: den har medverkat så starkt i mitt vuxenliv, inte minst med alla sina fantastiska Radio Helsinki-klubbar i tiderna, först i Mocambo, sedan UMO Jazz Club och till slut i Fever. Efter det har jag inte gått där längre, tyvärr.

Anyway, vi har Radio Helsinki ganska ofta på här hemma och primetime för lekande i vardagsrummet är just då när Hesa o ygöne kommer. Den som lyssnat på programmet, känner till deras slogan, som låter så här, och det kanske gulligaste är att Bouncy alltid börjar fnissa av det och svarar något liknande tillbaka. Vi ska nog ännu få de alla tre orden ur henne helt "på riktigt". Dendär soundboarden jag länkade till, är förresten helt bästa "appen" att leka med, tycker Bouncy.

Här ännu en video om Ystäväklubi med härligaste Stig:

 

24.03.2014 kl. 20:35

Rådgivningskort

Min mamma har - tur nog - sparat mitt gamla rådgivningskort. Det har varit så intressant att jämföra Bouncys och min utveckling. Hon har ju hela tiden varit ganska så mycket längre än jag, men när jag nu jämförde ettårsmåtten, var de nästan exakt samma.

Tänderna fick hon tidigare än jag, medan jag däremot börjat gå vid 12 månaders åldern. Any day now, hon visar i alla fall ett stort intresse att gå omkring, så att man håller henne i händerna.

 

16.03.2014 kl. 13:05

Pappa!

Det är nog så underhållande när Bouncy försöker lära sig nya ord med hurja fart just nu. Lustigt nog så låter de flesta ord som pappa, men de kan betyda lampa, apa, napa eller rumpa. Eller så bara pappa. Och paapa är ju självklart mumin och alla figurerna i Mumindalen.

En grej som hon blir helt vild av är signaturmelodin till Bolibompa på Barnkanalen, hon sjunger med och skuttar i takt med den. BUU-kubben har alltså fått en tävlare.

15.03.2014 kl. 13:12

bloPPshop gueststar

Jag fick den stora äran att vara Gueststar-bloggare på den mysiga bloggen bloPPshop och fick välja en valfri produkt av KG Design, denna gång i samarbete med Playtray.

KG Design har en bunt med alldeles bedårande produkter, just i vår stil, men jag tänkte att vi kanske kommer att ha mest nytta av en bordstablett i framtiden. Har även sett den moln-formade tabletten skymta på bloggar här och där och bara hört väl om dem. Vår familj gillar dock extra mycket ugglor och färger, så valet var inte svårt: Den lime-färgade Mr Uggly-tabletten skulle passa utmärkt i vårt redan ganska färggranna kök.

Sedan ett halvt år tillbaka har vi haft en Playtray till Stokkes TrippTrapp-matstol, som varit oerhört praktisk, eftersom ätandet är minst sagt klottigt inom denna period, när man lär sig äta. Vi har undvikit de värsta mathögarna på golvet och Bouncy sitter även snällare på sin plats, när brickan finns mellan henne och bordet. Selen måste vi absolut ha på henne just nu, eftersom hon annars klättrar ur stolen. Men hon låter oss sätta den snällt på, medan hon dricker mjölk: byter hand när vi ber henne och protesterar inte alls. Bara hon får sin mjölk.

Lite ångrar jag kanske att vi valde den transparenta versionen av brickan, trots att den lär vara den som är lättast att rengöra samt suger inte in färg från tomat och annan mat lika starkt som t.ex. den vita. Flickan håller ofta i på sidan av brickan med sina små nassetassar och trots gnuggande och putsande, har där förblivit missfärgningar, som ser lite snuskiga ut. Tänker att det kanske inte skulle synas så tydligt på den svarta (som även skulle passa oerhört bra till vårt röd-svarta kök...)? Nå, kan inte hjälpas nu mer. Nöjda har vi hur som helst varit.

Nu är ju vår flicka 14 månader gammal (faktiskt just idag!), så jag anade att Uggly-tabletten kanske inte är helt aktuell ännu, speciellt som vi ännu har Playtrayn i bruk. Men självklart testade vi den direkt när den anlänt till oss. Och det gick ju bra - till en början.

Tabletten är av halkfritt silikon, så den hölls fast i vaxduken, så även tallriken (i detta fall Rätt Starts mumintallrik med gummi i bottnet) och gled inte omkring.

Som gissat blev fröken lite för intresserad av tabletten och de roliga ugglorna på den, så till slut befann den sig på hennes huvud...

Men vi kommer absolut att ha nytta av den om en tid! Den är lätt att rengöra och det jag speciellt uppskattade: den går att tvätta i diskmaskin, hurra!

Under tiden går det att förvara den i det snygga fodralet som den anlände i.

 

Inlägget har publicerats idag även på bloppshop.fi .

13.03.2014 kl. 09:40

Min dotter, geniet

Undrade vad Bouncy sysslade med när hon mitt i leken i sitt rum började riva i sitt täcke mellan spjälarna i sängen. Till slut märkte jag att det fanns en tutt på täcket och genom att dra i täcket, fick hon slutligen tag i tutten, som hon nöjt stoppade i munnen. Voilá!
22.02.2014 kl. 14:44

Tandläkare och tandborstar

På måndagen var vi på ettårskoll till tandhygienisten i Hagalund med Bouncy. Flickan var lite trött pga att hon plötsligt börjat sova "riktiga" päikkäre som andra barn, dvs just under tandläkartiden. Visst fick tandhygienisten några Hejn och leenden, men att hon trugade fingrarna in i munnen var INTE okej. En Herra Hakkarainen-pastill lugnade ändå ner henne lite och efter det orkade hon lite le igen, efter att ha kastat några mördande blickar på tandhygienisten först. Det konstaterades att hörntänderna håller på att tränga sig igenom och vi tipsades om Pamol-F smärtstillande medicin, som tas genom munnen och hjälper därmed bättre till tandvärk än sådana man sätter i rumpan. Inte för att hon visat några symptom av smärta (peppar peppar), försöker bara tugga på allt och dreglandet är ganska rikligt.

Inspirerade av besöket åkte vi direkt till Citymarket och förutom Herra Hakkarainen-pastiller skaffade vi äntligen en eltandborste åt oss. Redan tandhygienisten jag var till under graviditeten sade att vi nog borde skaffa eltandborste och så har projektet bara blivit. Vi köpte helt den simplaste modellen av Oral-B, Vitality, men Bouncy fick en lite lyxigare Advance Power med Musse Pigg, som spelar lite musik. Har inte testat den ännu, trots att det rekommenderades att vi redan kan börja borsta hennes tänder med eltandborste, men musiken och surret gillar hon helt tydligt.

Bild: Oral B

Nu är dock min dumma fråga: hur förvarar ni borstdelarna? Eller har ni alla i familjen egen elektrisk tandborste? I tidernas begynnelse hade min familj en eltandborste modell Philips och den hade en ställning för hela familjens borstdelar. Något liknande skulle jag nu efterlysa.

12.02.2014 kl. 14:45

Temppuja

Saker Bouncy lärt sig under resan:

  • Dricka själv ur pipmuggen
  • Säga något som liknar "¡Hola!"
  • Sätta handen för munnen sådär förvånat, speciellt om hon pruttar eller nån annan rapar (vissa spanjorer trodde hon skickade slängkyssar, så det blev till slut en kombination av det)
  • Lärt sig gå med vagnen + stå mycket stadigare. Väl hemma dög plötsligt Lära gå-vagnen. Det var även stor skillnad på hur stadigt hon stod på flyget hem vs ditvägen.

09.02.2014 kl. 22:24

Ekorrummet

Igår fick vi äntligen fixat lite i duschrummet, så att skötbordet rymdes in dit. Bouncy trivs ju ännu emellanåt ganska bra på skötbordet, så ids inte avstå från det helt, så länge det funkar att byta blöjor där. Nu är det lite mer praktiskt med nära till hands till rumptvätt och pottan flyttade även in i duschrummet. Blev lite trött på lukten från blöjroskisen, som så ofta svävade omkring i flickans rum.

Fixade lite i rummet och nu flyttade även Fatboyn från balkongen in, där kan det vara kul att böka. Bouncy fick ju en cd-spelare till födispresent, så till den har vi jammat idag i det "nya" rummet.

09.02.2014 kl. 15:00

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin