Kelit on täällä taas

Jag tror nog det blir en ganska komisk prick av Bouncy. Hon snappar upp liksom just rätt juttun, utan att vi ens uppmanar henne till det. Senast var det Hesa o ygöne-ropet på Radio Helsinki, nu var det reklamen för Radio Helsinkis Pelago-cyklar, där Jukka Poikas Rullaan spelas i bakgrunden.

Plötsligt började hon apa efter med typ "allaa, allaa, allaa" och nu sjunger hon den ofta när vi cyklar (så passande!). Idag hade vi disco på balkongen och hon krävde att vi skulle lyssna på den om och om igen. Och inget mig emot, det är ju en Jukka Poika-klassiker:

Publicerad 08.07.2014 kl. 23:40

Mortified Nation

Här följer ett filmtips: Mortified Nation, som finns bl.a. på Netflix. Underbar och sympatisk dokumentärfilm om en slags "standupklubb", där vanligt  folk läser upp de mest pinsamma utdragen ur sina barndoms-/ungdomsdagböcker. Fantastisk underhållning!

Och samtidigt mindes jag alla mina dagböcker (jag har skrivit MÅNGA), som jag inte vet om jag skulle klara av att läsa idag, speciellt inte högt. Senast jag läste dem hettade det till i kinderna av pinsamhet, oj oj oj... Skönt att även andra har liknande upplevelser.

På tal om dagböcker. Vad i all sin dar ska man göra med dem? Vill ju aldrig att någon skulle läsa dem, speciellt dem jag skrivit i vuxen ålder. Och herrijee om en tonårig Bouncy fick tag på dem, nej nej nej...

Publicerad 08.07.2014 kl. 23:32

Resebloggar

Våra gulliga grannar reser just nu i USA, närmare sagt kör längs Route 66. Väldigt fascinerande rutt och följer med iver deras underhållande blogg Routetrippin.

Samtidigt mindes jag vår egen reseblogg Oravahuone, som jag skrev under vår bröllopsresa till Nya Zeeland. Är så himla nöjd över att vi valde att skriva blogg, många små detaljer man kanske hade glömt annars. Ska nog ta och läsa igenom den någon dag, så många fina minnen!

Publicerad 08.07.2014 kl. 23:18

SUP-feber

Vår familj lider av ett habegär. Nämligen habegär för en SUPboard. 

Redan under vår bröllopsresa i Nya Zeeland vintern 2012 beundrade vi dessa och förra sommaren bara förstärktes febern eftersom de plötsligt blev populära även här.

Men fan, de är ju så dyra och några överlopps pengar finns inte i dethär hushållet. Så vi fortsätter drömma.

Min pappa har ju en stadig (orange!) surfbräda från 70-talet av märket PopSurf, som skulle vara perfekt för ändamålet, bara paddeln/åran fattas (den används till "vanlig" paddling, så en sån åra finns). Problemet är att den är på fel lande, eftersom det inte är där vi spenderar våra semesterdagar...

Denna bild är från Wellington...

...och denna från Auckland.

Publicerad 08.07.2014 kl. 11:08

Just do it!

Så utnyttjade jag min inspis och drog ut på min första springtur!

Laddade en Nike+ app på telefonen, eftersom jag har en såndän chip i mina skor, men den tycktes inte ha något med denhär appen att göra. Det är säkert tre år sedan jag använt den senast och tror jag använde den med min iPod. Men hej, vem använder iPod nuförtiden?

Hur som helst fanns det en coach på appen och hittade en utmaning för en som ska ta sin första springtur. Första var nog en promenad, men den skippade jag, eftersom jag cyklat och rört på mig de senaste dagarna. Istället sprang och gick jag varannan minut i 2,5 km. Och superförsiktigt och långsamt för att inte ryggen ska bli arg. Så småningom ökar sedan rutterna, just nu är jag riktigt taggad!

Ett jättekonstigt foto sponsored by Nike.

Publicerad 07.07.2014 kl. 21:54

Beachklädsel

 

Hjälp en nybörjare: Hur ska man egentligen klä en ettåring till stranden? På lördagen hade Bouncy UV-dräkt & simblöja på, men noterade att just ingen annan hade varken blöja eller UV-dräkt. Igår satsade vi då simppare & solkräm (joo joo, man borde int få sätta solkräm, jaada jaada...) & utan blöja. Kisi kom det på stranden, men det är ju inte så farligt, eller hur? Såklart är UV-dräkt att rekommendera, men känns att flickan får så hett i den...

Bör tilläggas att den tid vi spenderar på stranden är sen eftermiddag, från 15/16 framåt.

Publicerad 07.07.2014 kl. 12:10

Run Catten, run!

Såg några bilder som Pandan tagit på mig när jag lekte i vattnet med Bouncy, iklädd bikini.

Bryr mig inte just alls hur jag ser ut på stranden i andras ögon men de här bilderna gjorde mig inte glad precis. 

Bestämde mig för att ha dietfri månad nu i juli och märker även att den ena godsaken efter den andra slinker ner i magen.

Och plötsligt - out of nowhere - började jag känna ett sug för att testa jogging igen. Trots att det gick lite snopet senast, för ett par, tre år sedan. Gjorde allt by the book, men ryggen gillade inte det och brakade. Min naprapat menade att jogging kanske inte är en passande idrottsform för mig, så nöjde mig med stavgång & vattengång bl.a. Men nu har min rygg inte krånglat SÅ mycket efter att jag varit borta från det tunga stå-arbetet, så kanske jag skulle våga testa igen..? 

Springandet skulle bara vara en så himla lätt & snabb idrottsform, skulle liksom passa in i livssituationen just nu.

Publicerad 06.07.2014 kl. 23:46

Den negativare sidan med cyklandet

Jag har njutit så av att kunna cykla igen. Bouncy tycks digga det också, efersom hon sitter och sjunger och pratar under färden. Ibland lyfter hon på min blus och säger "kukkuu!". Men samtidigt är det ju lite skrämmande med så "precious cargo" bakom en, och därmed cyklar jag naturligtvis ganska försiktigt.

Jag är ju till grunden en "sählä", som vi någon gång diskuterat med Pia på kontoret om, att man hela tiden mokar på ett sätt. Jag är försiktig och noggrann, men har lätt sönder saker, slintar och faller osv. Nå, har väl lite gått omkring och vetat att något kommer att hända med cykeln och så skedde det jag fruktat i går...

Cyklade hem från stranden och vägen från Mattby strand till Iso Omena har ganska många branta ner- och uppförsbackar, som korsar med en annan väg. Körde försiktigt ner, men hade inte räknat med att farten i den tredje uppförsbacken bara plötsligt tog slut, helt som mot en vägg. Sadeln på jopon är pyttelite för hög, så att jag alltid måste hoppa av, när jag stannar, men det hann jag inte nu. Som i slow motion föll cykeln mot en buske och till slut låg jag i princip på Bouncy och kom inte upp. Tur att Pandan var bakom oss och med supersnabb reaktion rev han upp mig och lyfte upp cykeln med Bouncy. Vi var helt skräckslagna och kollade att allt var ok med flickan, jag hoke "förlåt, förlåt, förlåt" och hennes undreläpp började lite darra (säkert främst pga vår reaktion), men så sade hon "oho!" och verkade helt ok. Tur att det hände så långsamt och mot en buske, och tur att hon hade hjälm på.

Men jag skakade ju bara och vi var tvugna att byta cyklar. Idag cyklade även Pandan med min cykel med Bouncy (som verkades trivas lika bra ännu idag), medan jag njöt av att inte ha extra tyngd på cykeln. Men jag måste nog snabbt våga mig ut och cykla med henne igen, annars kan det bli att jag får traumor av detta. Bäst bara att leda cykeln för uppförsbackarna. Och det första vi gjorde idag var att sänka på sadeln.

Man blir ju bara så skrämd när något sådant händer. Lite som när Bouncy fått sin höftskena som några veckor gammal och vi var på café där jag skulle ge mjölk åt henne. Undrade varför hon bara skrek som besatt trots att hon fick mjölk, tills Pandan märkte att hennes ben var helt vridet vid mitt ben... Fan, så man känner sig som en så skit morsa i sådana stunder! 

Någon minut innan incidenten...

Publicerad 06.07.2014 kl. 22:56

Ett fint veckoslut

Äntligen kom värmen, som vi så väntat på! Och vi har försökt ta vara på varje stund. 

Här kommer en bildbomb:

På fredagen tog jag min nya kjol på mig och åkte in till stan.

På Bio Rex' terass träffade jag Heidi. Fick sug på karpalolonkero, tack vare en bild Östermyran instagrammat tidigare på dagen. Njöt av fina Helsingfors och fint sällskap.

Solbrillsselfie!

Heidi fick min medlockad till Navy Jerry's, där de till äran av 4th of July serverade Hot Dogs. Och samtidigt blev jag av med min Navy Jerry's-oskuld!

Sen tyckte jag det var dags för mig att åka hem och överraskade Pandan med vår storfavorit: Daim mint. Det fina var ju att klockan bara var 21 när jag kom hem, så vi hann ännu se en film tillsammans (mer om den senare).

Igår cyklade vi till Mattby strand...

... och idag till Gäddviken, Toppelundstranden tror jag den heter. Där står de, mina fina. Notera samma hatt som på bilden ovan, bara omvänd.

Bouncy stortrivs i vattnet, det är jag glad för. Även jag fick äntligen dendär jäkla vinterpälsen kastad (fast ackompanjerad till ett hjärtskärande gråt från stranden...).

Efter stranden gick vi till favoriten Café Bella, första gången för i år. Noterade att de satsat på grekiska detaljerna ännu mer, vilket gjorde mig glad. Grekiska läckerheter, grekisk musik och ägaren, som talade grekiska i bakgrunden. Nästan så man glömde man befann sig i Esbo. Rekommenderar varmt!

Publicerad 06.07.2014 kl. 22:35

Saker man inser att man inte gjort på en tid...

Åka rutschbana t.ex!

Publicerad 05.07.2014 kl. 13:13

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin