Kiitos ESC 2006

Diggar stort att Yle Teema senaste veckan visat gamla Eurovisioner, bl.a. från 1973 och 1974. På Vappen visades förutom den suveräna tvådelade dokumentären Euroviisujen salattu historia (den kan du se här och här) även finalen från Athen 2006. Helt onödigt att jag berättar det nu, eftersom ingen ändå sett på tv på vappen.

För den intresserade kan jag berätta att jag mellan 2005-2007 var medlem i Finlands Backup-jury (trots televoting måste det finnas en reservjury i varje land, ifall det blev tasapeli eller strul med telefonröstningen), vilket betydde att vi såg generalrepetitionerna till semifinalerna och finalen live på en screen i YLE. Helt sjukt kul!

Just år 2006 hade jag min gode vän som sällskap i juryn och minns dendär känslan när Lordi uppträdde och jag fick gåshud och insåg att det kan ju gå riktigt bra för Finland. Innan dess hade jag varit starkt anti-Lordi - int pga satanism och annat som skapade rabalder i löpsedlarna, utan för att jag tyckte dom bara var nålå (tycker nog det ännu också...). Would You Love A Monsterman var inte någon stor favorit i min värld precis.

Så fick jag den fantastiska idén att man ju borde trycka upp en t-skjorta med texten:

KIITOS ESC 2006

Ni vet som domdär asiga KIITOS 1939-1945-blusarna/hupparna (I know, it's a good cause i grund o botten, men när de som använder dem högst troligt röstat på PerSuna, ni vet...) och KIITOS MM 1995?

Men höjdpunkten enligt mig skedde nog under röstningen:
 

Ett bra exempel på att det lönar sig att vaka igenom röstningen.
06.05.2011 kl. 20:45

Eurovisionsbloggen

Idag var det dags för den traditionella Eurovisionsbrunchen, denna gång hemma hos oss.


Lite mer hälsobrekare, vilket passade alla deltagarna ypperligt.

Eurovisionsbrunch går alltså ut på att se på förhandsvideona till årets Eurovisioner och lite diskutera (=kritisera) bidragen för att få lite bättre fiilis för låtarna.
I praktiken gick det ut på att vi damer såg på Eurovisioner i vardagsrummet medan Pandan och snart 3-åringen såg på Wallace & Gromit i sovrummet. Kultsit.

Just nu ligger Finland, Norge och Azerbajdjan ganska högt på min lista. Bubbling under är Schweiz, Island, Ungern och Stor-Britannien. Men allt kan ännu ändra i o m liveframträdandet.

Vem gillar du?

Samtidigt insåg jag att Eurovisionerna går av stapeln redan nästa vecka och jag har inga planer för finallördagen! Pandan jobbar och mina trogna kisastudiovänner har i år andra planer, yikes! Jag kan väl inte uggla ensam hemma heller?


Freakhyllan (minus alla böcker kring temat)
04.05.2011 kl. 17:53

Eurovisionsbloggen

Nu är det igen dags. 14e maj närmar sig med stormsteg och det gäller att lära känna 43 låtar så bra som möjligt (var ett lite lättare projekt när länderna var endast about 22 st).
Nu har jag laddat ner alla låtarna, och nu följer en slags hjärntvättning i några veckor. Det känns lika kämpigt varje år, de flesta låtarna är bara skit, men så märker man varje år att vissa favoriter börjar dyka upp. Kyl tää tästä liksom.

Efter ett par omgångar kan jag bara konstatera att Finland ligger riktigt bra till. Blir alltid lika glad när Da Da Dam börjar spela. Men så har jag ju en svaghet för dylika ballader och manliga höga röster (som Kings of Convenience och José Gonzalez).

Lite störd e jag nog att alla förra året jama om att Belgiens bidrag inte passade in i Eurovisionen och efter att den placerade sig högt så har ingen nu någo att påstå om Paradise Oskar. Vaddå "passar inte in"? Excuse me, men Eurovisionerna är nimenomaan en tävling där man presenterar populärmusik från olika länder. Det att tävlingen gått åt ett visst håll under 90-talet harmar mig och alla försök till annorlunda och "normala" bidrag kallas för "udda". Inte behöver väl alla bidrag platsa på gaydiscon heller? Förra året skrev jag en inläggsserie med mina ESC-favoriter, här kan du se några exempel på vissa kvalitetsbidrag.

Låt mig citera: "En grundtanke i tävlingen var att utveckla idén om ett gemensamt Europa och sammanbringa olika nationer och kulturer i musikens och sångens tecken."
Jep, jag gjorde mitt examensarbet om Eurovisionerna, så om du undrar över något kring fenomenet, just ask me.

Glädjande var förra året att märka att de bidragen jag tyckte bäst representerade sådana låtar som skulle kunna spelas på radio alla placerade sig ganska högt: Tyskland (som vann hela grejen), Turkiet och tidigare nämnda Belgien (vilket även delvis berodde på att juryn drogs in i tävlingen igen).

12.04.2011 kl. 15:06

Her står vi på Brandenburger Tor, hånd i hånd som om det va' i går...

På söndagen ska jag på 6-års kalas. Det jag för tillfället uppskattar kanske mest med denna fina 6-åring är att han fattat tycke för Eurovisionerna (tror hans mor haft något med saken att göra..?). Han gillar speciellt Eurovisioner på roliga språk, som isländska, norska eller estniska.

Därför håller jag som bäst på att fixa en liten bonusgåva åt honom: en skiva med Eurovisionslåtar jag tror han kunde uppskatta.
Dessa två vet jag att han i alla fall gillar, så jag ska lite spinna vidare på det temat:



Kolla in keyboardisten, min favorit!

31.03.2011 kl. 21:57

Ich singe nur ein Lied heut' Nacht

O-ou, en bekant på FB påminde mig om denna låt från 1989. Oj gud så jag va förtjust i Thomas Forstner (kanske det va där min Österrike-entusiasm tog fart?)! Dendär lila kostymen och rouget!

Min syrra, som var lite bättre i tyska än jag under den tiden, skrev orden åt mig så jag lärde mig låten utantill. Skrev även brev till Thomas och fick tillbaka ett foto på honom med autograf... Sen återvände han till Eurovisionerna 1991 och såg plötsligt ut som en smurf, ack den besvikelsen.
31.10.2010 kl. 16:55

LISTAN (glömde jag ju nästan!)

Söta Soxxy nominerade mig en god tid sedan och jag blev så glad så glad, eftersom jag aldrig blir nominerad till någo! Till saken hörde visst att lista sju saker ni kanske inte visste om mig från förr:


1. Jag har en sällsynt sjukdom i ögat som heter Pterygium (på finska siipikalvo). Det är i princip en godartad växt som bara måste följas med att den inte blir större och växer över synfältet. Ingen aning varför jag fått detta eftersom den är mer normal i mer tropiska klimat, har varken tillbringat extra mycket tid på havet eller i Alperna eller jobbar i åratal i dammiga omständigheter. Könstigt.

2. Har körkort, men har kört bil senast för kanske 10 år sedan. Jag avskyr att köra bil och av nån orsak verkar detta vara svårt för många att acceptera. Jag bara inte tror att alla är gjorda för att sitta bakom ratten, min koncentrationsförmåga räcker helt enkelt inte till och är därmed en risk för omgivningen.

3. Jag var helt jättekär i tre artister (samtidigt) i lågstadiet: Marti Pellow från Wet Wet Wet, Craig Logan i Bros (fast det visste Biffen redan) och - tro det eller ej - Rick Astley! Hade väggarna täckta med planscher på dessa tre.



4. Min stora dröm som liten var att bli popstjärna och målet med detta var att en dag få delta i Eurovisionerna. Minns fortfarande hur arg jag blev på att min pappa inte var musiker/producent som Jonna Tervomaas pappa och att han inte kunde "fixa" så att jag skulle bli känd. Så långt kom jag som att jag deltog i Helsingfors' uttagningen av Kilvanlaulajat, där jag sjöng En liten fågel, dvs Ein bisschen Frieden på svenska. Tsih. Bör nämnas att i samma tävling deltog Kana och jag var bättre än hon, hahaa.

5. Höll på med windsurfing i lågstadiet. Pappa var rätt aktiv surfare under 70-/80-talet, så jag fick ett eget ljusrött segel och tränade med hans första bräda, en orange skönhet av märket Pop Surf. Det blev sen inte riktigt något av att ha sin pappa som lärare och jag tyckte det var oerhört nålå att pga vinden alltid hamna i grannarnas strand (eftersom grannpojkarna var i min ålder och rörde sig i samma kretsar på Drumsö). Pop Surf finns dock fortfarande i bilden, bästa paddlingsbrädan!


En liten Catt med ENORM bräda

6. För att ännu tala om barndom, så har jag haft följande husdjur: vandrande pinne som hetter Strå, en ödla som jag räddade en sommar som hette Pelle samt tre gerbiler som hette Minna, Minnie och Micki.

7. Och lite för att till slut spräädä, så har jag faktiskt sjungit en extempore duett med itse Idol-Geir Rønning på en gemensam kompis' födelsedag. Låten var selvfølgeleg en norsk låt, som kanske Naja och Ät lingon känner till, värsta hångellåten i Stryn i hvert fall:

 
 
19.10.2010 kl. 23:05

Eurovisionerna - så här efteråt

Den som läste detta inlägg behöver väl inte undra om jag är nöjd med resultatet. Jag är mycket nöjd. Efter Semifinal 2 blev jag helt förtjust i Turkiets bidrag och förutom den röstade jag på Belgien och såklart vinnaren Tyskland. Jag tycker de ovannämnda tre bidragen bäst representerade dagens musik och kan väl föreställa mig dem spelandes på radio, vilket jag sist och slutligen tycker är själva ursprungliga idén i Eurovisionerna i motsats till alla "typiska Eurovisioner". Bort med Eurovisionsstämpeln och fram med hitlåtarna!
31.05.2010 kl. 17:19

Veckan i ett nötskal

Buu, har ingen tid att blogga! En massa grejer jag velat kommentera denna vecka, men tiden bara flyger iväg. Dessutom har sommaren kommit vilket betyder en massa turister och brått på jobbet. Veckan in a nutshell:

- Eurovisionerna/semifinalerna: rätt så besviken på dom som kom vidare, tacka vet jag att ens Belgien och Turkiet finns bland finalisterna!

- TYKY-dag: suorittamista, suorittamista...har ännu oxå ont i musklerna efter dagen. Spa nästa år, tack!

- Serenakörens sista(?) konsert i Tapiolasalen: lite vemodigt, men månne vi inte drar nån konsert igen i framtiden.

Imorgon åker vi på jentetur till Åbo för att se Kummanki kaa och på söndagen ska jag äntligen få se igelkottsungarna, jihuu!

Tips förresten på ställen i Åbo där man kan se på Eurovisions-finalen?

Usch, vilket tråkigt blogginlägg, ber om ursäkt!

28.05.2010 kl. 20:19

Favoriterna i Eurovisionerna 2010

Ajoo, lovade ju berätta åt Peppe vem man ska heja på i årets Eurovisioner. Efter en massa lyssnande och analyserande har jag kommit till följande slutsats:

Min absoluta favorit är faktiskt Tyskland. Det är mitt heta tips.

Andra bidrag jag lämpee för är: Belgien, Sverige och Lettland

Bubbling under: Lettland, Rumänien och Spanien

Freakfavoriter: Serbien och Estland

Sen får Turkiet ett hedersomnämnande, för trots att jag int e SÅ het på deras årets bidrag, diggar jag att de år efter år skickar en låt som representerar dagens populärmusik (i år ett System of a Down-liknande bänd kryddat med lite turkiska trummor). Jag kan bli så provocerad av fraser som "dethär passar int riktigt in i Eurovision Song Contest" när tävlingens ursprungliga syfte ju är att presentera olia länders populärmusik! Tyvärr är det idag alltför få länder som satsar på det temat, utan skickar istället typiska tråkiga "Eurovisionsballader" eller 90-tals technolåtar (bara för att gaypubliken uppskattar det).

23.05.2010 kl. 21:55

Klassikerna i Eurovisionerna

Ok, dags att fortsätta följetongen om Eurovisionerna. Senast behandlade vi freakinläggen, nu är det dags för dom verkliga klassikerna, som än idag lever vidare tack vare detta evenemang. Och vänta er inga självklarheter som Waterloo (yök!) eller Poupée De Cire, Poupée De Son, nu kör jag med mina egna favoriter:
18.05.2010 kl. 20:57

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin