12 månader

Detta blir den sista månadsrapporten, snyft.

11 månadersrapporten kan du läsa här.

Igår var vi till rådgivningen och hennes mått är nu 80 cm och 10,75 kg, dvs hon har inte just alls gått upp i vikt (fast hon känns tyngre, det är väl min kondis som blivit så dålig...), men nog vuxit i längd.

  • Första halvan av senaste månaden var lite jobbig, passligt till julafton blev hon supergnällig och var det i kanske en vecka. Betedde sig riktigt som en bortskämd unge med noll tålamod och vi var helt slut om kvällarna. Dock upptäckte vi några nya tänder, så det kan ha haft sin förklaring i det. För vips, ändrade det och hon blev sig själv igen, glad, nöjd och fjantig. Hela födishelgen skrattade, smålog och grimaserade hon genom båda kalasen, trots att hon bara sovit en kort dagssömn. Hon verkade riktigt lycklig när hon somnade, låg och "pratade" i sängen en lång stund.
  • Mamisfasen fortsatte ännu, men jag tror att den börjat lätta lite, hon kan t.o.m. bli kvar i vardagsrummet och leka om jag går till köket.
  • Sover himla mycket. Lägger sig vid 20-tiden (somnar senast 21) och vaknar vid 10-10:30 ungefär. Tror mörkret har påverkat även på henne.
  • Gillar inte att man håller henne i händerna.
  • Stiger upp säkert och når till de flesta ställen pga sin längd, men fortfarande inget intresse för att gå. Några steg kanske av misstag längs med soffan eller soffbordet, men inget mer. Helt okej för mig.
  • Har börjat peka på saker och kollar frågande på mig och vill tydligt att jag ska berätta vad det är. Lampor pekar hon ofta på och har börjat säga något som liknar "paappa". "Mammamamma" verkar ibland betyda mjölk. Rådgivningstanten tyckte det var lite komiskt att Bouncy satt och såg på när hon blandade ihop vaccinen och kommenterade med jämna mellanrum: "Ui" och "Oj".
  • Verkade inte få nu heller några biverkningar av vaccinen. Grät förstås när hon stacks, men det gick om snabbt, när hon fick spela på ett "piano" som rådgivningstanten snabbt trollade fram.

Annat kommer jag faktiskt inte nu på. Vi låter bilderna från julen och födelsedagen tala:

Outfiten för kalas nr 1 var Marimekko. "Kiitää" heter klänningen och var även hennes födispresent. Underbart skönt material. Storleken är 92...

Här ser ni ännu skymten av kakan, som Pandan främst stod för (mamma bakade bottnet, jag planerade). Uggletema, förstås.

Outfit för kalas nr 2 var Lindex' Littlephant, både strumppisarna och klänningen.

Kaka nr 2. Lika konfunderad flicka. "Varför sjunger alla de här människorna och var är grejen med att blåsa ut ljus?"

Egen keku med banan, blåbär, puffits & vispgrädde.

Slutfestat.

Imponerande presentsaldo. Även kappsäcken innehåller en hög med coola kläder.

16.01.2014 kl. 21:34

Ett år!

Efter ett kalasfyllt veckoslut var det idag Bouncys officiella födelsedag.

Jag tycker fortfarande att det är så overkligt att det bara är ett år sedan hon föddes, eftersom det är så himla mycket som hunnit hända i en liten människas liv.

Återkommer med den sista månadsrapporten om några dagar, då hon har sin ettårsrådgivning, men ni kan ju fundera på en människas utveckling under det första året med hjälp av min Everyday-video. Visserligen har det inte blivit av att fota varje dag de senaste månaderna, eftersom objektet varit ganska rörligt och bilderna sällan lyckas, men kanske man ändå får ett hum om vad det handlat om:

12 Months from Catten on Vimeo.

Så här såg vi ut för ganska exakt ett år sedan...

... medan vi e såna här idag (eller igår).

 

 

13.01.2014 kl. 22:04

11 månader

Nytt försök med rapporten:

Helt ofattbart att vår baby inte officiellt är en baby mer om en månad, utan en TAAPERO (avskyr förresten det ordet ganska så mycket). Den senaste månaden gick helt oerhört snabbt och känns att jag inte skrivit just något i listan på utveckling jag brukar knappra i telefonen.

10 månadersrapporten finns här.

  • Har lärt sig klappa händerna och är så oerhört stolt när hon gör det. När hon dök i babysimningen för någon vecka sedan och instruktören berömde henne, började hon klappa åt sig själv. Och när Pandan tog med henne på hennes första hockeymatch hade hon klappat med när resten av publiken klappat.
  • "Visslar", dvs drar in luft så att det kommer ett visslande ljud.
  • Inget intresse på att gå ännu. Ställer sig upp och tar några random steg i sängen eller vid soffan, men annars kommer man snabbast fram krypandes. Enligt rådgivningstanten är det bara bra att krypa länge, förbättrar kuulemma koordinationsförmågan och t.o.m. läsförmågan. Oho!
  • Hej är fortfarande favoritordet, men även Huj och Oj börjar blir populärt. Säger ofta Oj när hon pruttat, haha. Hau säger hon nu helt tydligt när vi spelar Heikki Kuulas Koirakaveri, men även till Jenni Vartiainens Urho Kepponen (även den från Ipanapa). Kon säger Mmmmm, men allt annat säger Hau.
  • Gnisslar eller klappar med tänderna ganska ofta, sjukt obehagligt.
  • Är supersocial och representabel när vi är bland folk, men hemma har hon en ganska jobbig mamisfas, som jag hoppas går om fort, har inte alls tålamod med det. Jag får typ inte ens stiga upp från soffan för att gå till köket (man ser liksom till köket från vardagsrummet) förrän hon börjar gråta. När hon tidigare tyst följt efter, börjar hon nu bara direkt skrikgråta och sitter på plats. What's up with that?
  • Började testa riktig havregrynsgröt efter era tips och det gick väl helt okej till en början, men nu har det blivit stopp med morgongröten, hon totalvägrar. Så det blir yoghurt istället med fruktpuré, har inte hittat på nåt annat. Bara hon nu äter.
  • Ätandet har varit lite mer utmanande på sistone, vet inte riktigt vad det beror på. Skulle gärna testa på lite mer "riktig" mat, men har varit för lat för det hittills. Makaronilåda testade vi med och pfyi, så det smakade illa. Just så. Eller så var det konsistensen. Tips på bra mat att börja med (som man alltså själv kan äta)?

Vi blev tvugna att flytta sängen till andra väggen, eftersom lådorna brevid sängen drogs ut konstant. Lite jobbigt ljud att vakna till.

Böckerna är stora favoriter att gräva fram, vilken tur att hon fått så många begagnade böcker!

Det klättras och undersöks ganska mycket

Här testas ett kex av märket Ella's, favoriterna är dock Puffitsen av samma märke.

Går bra att gnugga kliande tandraden med den

Självständighetsdagen till ära kläddes hon i matchande outfit (min gamla) med min mormors pall. Tyget är Metsovaara.

19.12.2013 kl. 20:51

The evil pipmugg

På sistone har vi lite försökt träna på att dricka ibland från pipmugg. Från tuttflaska dricker Bouncy egentligen bara på morgonen, när hon är jättetörstig och lätt dricker 200 ml mjölk, men annars är det Nuks flaska som gäller. Men det är ju lite som tuttflaska ändå, med mundel i mjuk plast.

Men så muggar med hård mundel, det är något av det värsta hon vet! Tidigare kunde hon låta mig hjälpa till, men höll liksom munnen uppe så att allt rann ut samtidigt, men nu får man inte alls hjälpa henne, utan hon blir helt rabiat, viftar med händerna och skriker och ser på flaskorna med avsmak. Eller jo, de är kul att svänga på och se på vätskan inuti, men dricka - I don't think so!

Har ni några tips på vad vi kan göra? Är det egentligen så bråttom att börja med pipmugg?

Untitled

De tre värstingarna, Avent, märke okänt och den senaste nykomlingen, nån slags "taikamuki" från Mam. Den i mitten har alltså inget droppstopp, så den kan hon inte ens leka med.

17.12.2013 kl. 22:32

Babysim fotografering

För några veckor sedan hade vi fotografering i babysimningen. Vi var två familjer med två fotografer, så det var en ganska lyxig situation. De trevliga fotograferna från Kuvauspalvelu Molskis hade tid att pröva på många olika ställningar och dykningar, och vi blev riktigt nöjd med fotona.

Här finns simbilderna från maj, vitsi vilken pytteliten allvarlig bebbe! Annat är det nu:

 

01.12.2013 kl. 23:27

Update till månadsrapporten

Lade till Bouncys senaste mått i 10 månadersrapporten:

77,5 cm och 10,5 kg. "Yksvuotiaan mitat" enligt rådgivningen.

21.11.2013 kl. 15:14

Vaccinfunderingar

När vi idag var på rådgivningen talade vi om vilka vaccin Bouncy får vid ettårskontrollen. När jag nämnde att vi skulle på resa en vecka efter att Bouncy fyllt ett, konstaterade hon att vi nog borde ta MPR-vaccinet lite tidigare, eftersom möjliga bieffekterna kan komma efter en vecka och att vaccinet är bra att ta ifall man reser i Europa. Vi kom till den slutsatsen att vi tog vaccinet nu med detsamma, så fick vi det undanstökat. Lite gråt, men det gick snabbt om. Enda nackdelen med att ta det innan hon fyllt ett, är att hon måste ta det pånytt igen vid 1,5 års åldern. Men hellre tar jag möjliga bieffekter nu än sen under resan.

Innan det blev tal om MPR, frågade hon mig om vi vill ha influensavaccinet och jag blev lika paff som för ett år sedan, då jag var gravid och vaccinet erbjöds åt mig. Rådgivningstanten frågade också "tuliko liian äkkiä?" och konstaterade att det kanske är bra om vi diskuterar hemma med Pandan (som inte kunde närvara denna gång). Men jag vet inte vad det finns att diskutera, för jag/vi vet inte alls vad vi ska göra? Jag är annars helt pro vaccin, tycker det finns en orsak till att de erbjuds, men influensavaccinet är lite fishy, tycker jag, eftersom det alltid frågas sådär försiktigt om man vill ta det och av någon orsak börjar varningsklockorna klämta. Föräldrarna skulle alltså också få den gratis, om vi kommer till avoneuvolan nåt tag och tar vaccinet. Förra året tog jag sedan vaccinet efter lite betänktetid, men nu vet jag inte alls.

Hur har ni gjort med vaccinet, speciellt influensavaccinet? MPR tycker jag det snackas om så mycket också, påminn mig igen, varför? Vet att många vill ta MPR vid en annan tidpunkt än de alla andra vaccinen när man fyller ett, men jag tycker precis som vår rådgivningstant, yhdet itkut vähemmän. Fast nu tog vi det ju just skilt sen också...

20.11.2013 kl. 22:24

10 månader

En vecka sen med rapporten, men här kommer den! Här finns 9 månadersrapporten.

Imorgon har vi 10 månadersrådgivningen, så lägger till måtten efteråt. Vissa 80:ans byxor börjar dock vara knäbyxor redan, så är ganska nyfiken på hur lång hon egentligen är.

EDIT: De aktuella måtten är 77,5 cm och 10,5 kg.

Igår var vi förresten till PikkuJätti, eftersom Bouncy varit nu snuvig en längre tid och hela tiden river i sina öron. Hon var dessutom så rastlös att hon inte var helt sig själv, så vi ville kolla för säkerhets skull. Det var som vi misstänkte: öronen var i fint skick (förutom ganska mycket vax i ena örat...) och läkaren misstänkte tänderna. Men jag hade inte förlåtit mig om hon haft öroninflammation och vi inte hade checkat upp det bara för att vi misstänker tänderna. Hon har alltså tre tänder nertill och fyra upptill som syns.

En grej som jag vill påpeka om helt i början är att jag alltid då och då gnäller här på bloggen hur vi äntrat någon jobbig fas, men så glömmer jag alltid skriva hur det allt som oftast gått om på några dagar. Som t.ex. det här med att ligga på skötbordet, som varit omöjligt i några omgångar. Nu har det gått hur bra som helst igen en längre tid.

  • Har lärt sig vinka. Vinkar direkt när nån säger hej eller hejdå och deltar i hejdå vink vink-sångerna i babysimmet och babyrytmiken.
  • Säger fortfarande HEEEEJ åt alla och upprepar det ganska många gånger.
  • Från att ha varit en avvaktande, ljudkänslig och försiktig baby, har hon plötsligt blivit en riktigt social typ med humor. Under senaste månaden har hon klarat av några riktigt bökiga situationer, där något barn t.ex. skrikit helt i ansiktet på henne, men hon har bara lugnt fortsatt leka med det hon höll på med. Ibland börjar hon skratta när nån bebis gråter, vilket kanske är lite mindre charmigt...
  • Jortsar till musik, helt massor faktiskt. YLE-vinjetterna innan BUU-klubben är bäst, de råbailar hon till och såklart BUU-klubbens tunnare. Till Pikku Kakkonen sjunger hon med i de där sluttubaljuden, så komiskt.
  • Har börjat lite apa efter.
  • Har ett nytt partytrick: När man säger Jee! eller Kädet ilmaan! så lyfter hon upp armarna. Och så high five'ar hon.
  • Skakar på huvudet. Speciellt när hon är på väg att göra något hon vet att hon inte får göra.
  • Har börjat äta mjölkprodukter. Fullkomligt älskar bulgarisk yoghurt blandat med fruktpuré. Har blandat hälften av mjölken med vanlig mjölk.*
  • Plötsligt har även mandarin och banan börjat smaka, alltid då och då.
  • Grötätandet är ganska utmanande ganska ofta, både på morgonen och på kvällen. Vet inte om det är smaken eller att hon är så hungrig på morgonen vs trött på kvällen. Vad har ni använt för gröt?
  • Trivs inte så långa stunder längre i vagnen, vilket är lite synd. Borde kanske snart vända om sittdelen så hon ser vart vi går?
  • Stiger upp i sängen och sedan någon dag tillbaka även mot soffan. Hård träning pågår. Har som tur tränat på att sätta sig på rumpan i ett par månaders tid.
  • Har redan en tid dragit ut lådorna som finns brevid sängen och häromdagen hade hon fått tag i gardinen och dragit in den mellan spjälarna. Hohoh.
  • Har faktiskt börjat både kissa och bajsa i pottan! Har redan länge lekt med en potta som vi köpte från Prisma för en billig peng. En dag hade hon torr blöja, så jag satt henne för skojs skull på pottan och så kisa hon dit direkt! Jag applåderade och hojtade åt Pandan om denna stora händelse och nu tycks hon ha hiffat grejen. Vi har hur som helst ingen brådis med det, när det nu råkar sig att vi har tid med det.

*EDIT: Fick idag höra på rådgivningen att riktig mjölk inte rekommenderas förrän 1 år, så vi återgår igen till ersättning. Förr har rekommendationen varit 10 mån, så det var väl någon gammal info jag läst. Surmjölksprodukter är dock ok, så det fortsätter vi med.

19.11.2013 kl. 22:25

Saker jag funderar på idag

När ska man egentligen skaffa en dyna åt barnet?

Nu sover hon ju hur som helst och i hundra olika ställningar under natten, men det ser alltid lite ut som om hon skulle använda täcket som dyna (istället för att ligga under den).

Sådär annars har ätandet blivit en enda gråtfest och extremt klottigt, förstår inte alls varför. Dessutom trivs hon inte alls i vagnen nu mer, kanske max en halvtimme. Så långa promenader kan man glömma just nu. Och så skriks det ofta när hon ska lägga sig, men direkt man stängt dörren till rummet tystnar hon. Minns att jag skulle ha läst på någon blogg (Muffins, kanske?) att 10-månaders åldern är lite krånglig, att man igen äntrar en jobbig fas. Erfarenheter? Eller så är det bara tänder på kommande, IGEN.

28.10.2013 kl. 11:36

9 månader

Sådär ja, äntligen en lugn stund. 8 månadersrapporten finns här.

Inga mått denhär månaden pga ingen rådgivning, men 80:ans pyjamas är det som gäller nu. Vissa 74:ans plagg passar, men det börjar nog bli lite naftiga.

  • Nu kryper hon målmedvetet med grym fart. Ibland måste man nästan springa efter henne. Har börjat använda krypmuddar, eftersom hennes legginsar började vara helt slitna av allt kryp.
  • Hon har dille på mina skor av någon orsak, Pandans lämnar hon för det mesta ifred. Mina Crocs, som jag använder främst på balkongen är de bästa, de vet hon exakt var de är, kryper dit och sitter sen och gnagar på den. Härligt plastiga. Yök, tänkte jag först, men vad fan, hon tuggar ju på precis allt just nu.
  • Trivs inte så länge i matstolen längre. Tidigare kunde vi mata morgongröten och sen själva äta frukost långsamt och läsa Hesarin medan hon underhöll sig med sina leksaker, men nu ska hon helt tydligt bara på golvet.
  • Har helt klart börjat testa våra gränser och visa temperament. Reagerar på "Nej!", vänder sig om, ler eller skakar själv på huvudet och fortsätter sedan att räplä på typ eluttaget (som visserligen är babyproofat). Om hon inte lyder, lyfter vi bort henne och hon får raippare och kan ibland bitas. Det där med bitandet tycker jag är ett lite mindre attraktivt drag. Men så lugnar hon ner sig på några sekunder.
  • Fem synliga tänder, men har dreglat något enormt den här månaden och gräver sig långt bak i munnen, så misstänker att hörntänderna är på kommande. Men hur ser man dit eller kan känna efter när en liten mun har vassa framtänder..?
  • Säger "Heeeeej" åt typ alla och hela tiden. En annan grej är "Hau. Hau." Jag misstänker Heikki Kuulas Koirakaveri-låt. Sen pratar hon lite som Swedish Chef i Muppet Show och ibland låter det som om hon sku säga "Hojo hojo".
  • Hennes partytrick är att dallra på läppen med fingret så att det kommer ett såntdär lustigt "Prrrrrr"-ljud.
  • Har ett par gånger stigit upp "av misstag" så att vi sett i sängen. Annars tränar hon hårt på det.
  • Grövre mat med bitar har börjat gå bättre. Brukar hjälpa om hon först får tugga på en riskaka eller majsbåge så hon liksom vänjer sig med konsistensen. När hon var täppt i näsan återgick vi en tid till "babymat", eftersom det var tungt för henne att tugga och andas samtidigt.
  • Har de senaste dagarna fått ett par riktigt våta pussar, alltså helt avsiktliga pussar. Det värmde mitt modershjärta något enormt.
  • Hon har även första gången visat helt tydligt att hon vill upp i min famn. Kan krypa efter mig och börja gråta när jag int fattar att stanna, utan tror att hon följer efter mig.
  • Är fortfarande tydligen ganska ljudkänslig. Blir himla skrämd för överraskande hårda ljud, som t.ex. hårt skratt och kan börja gråta av det. Tror det var det jag förväxlade med främlingsrädsla för någon tid sedan.
  • Men för det mesta är hon ju nog en glad fjant som grimaserar och får de flesta omkring sig att skratta.

Nyvaken fröken. Den här pyjamasen fick Bouncy förresten av en ny bekantskap i Nya Zeeland. Det finns igelkottar och ugglor på den och den är helt sjuuukt mjuk. Babygymet har vi nu tagit bort, hon trasslade bara i sig i det.

På väg till Habitare-mässan.

Dregel och snor, det har varit liksom oktober hittills för oss.

Stackars Eric är nog främst intressant pga sina skor. De är goda att gnaga på.

Ropel ropel.

Alltid trevligt när hon ska stiga upp mot soffbordet som glider omkring, pga att vi inte har en matta för tillfället (Bouncy puklade ner vår förra).

Den bestämda minen.

Man kan bita på soffbordet...

... eller på soffan. Anything goes.

Tandborstning efter kvällsgröten.

Untitled

Full fart.

Untitled

Untitled

What's up med Lilla Huset på Prärien-meininkin i huvan på mammalådans vinterhalare? Lilla svampen.

15.10.2013 kl. 20:05

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin