Back to square one

Just som jag kände att jag har så bra flow och handlar det här med babyskötsel som en dans, så kommer det sådana här dagar, efter vilka jag är som en urvriden trasa och känner mig som en nybliven mamma som inte fattar någo om någo.

Ibland känner jag att jag kan sakna de regelbundna rådgivningsbesöken, speciellt som vår rådgivningstant är så bra och gullig. Efter ett halvt år blir besöken plötsligt mycket färre och när vi nästa gång träffar vår rådgivningtant i november, blir det fyra månader sedan vi sågs senast. Och det också var ett besök som frågades om vi vill komma dit före ettårskontrollen. Åttamånaderschecken var ju hos läkaren och bara snabbt via sköterskan, som jag inte kände från förr. Självklart kunde jag besöka rådgivningen här emellan, men jag har ju inget egentligt ärende, skulle bara behöva den där tryggheten.

Ni minns när jag skrev om den nya fasen, då Bouncy plötsligt vägrade ligga på rygg på skötbordet? Det lättade för en stund, med hjälp av distractions, men nu är vi där igen: mission impossible. Blöjbyte och påklädning har varit en enda fajt de senaste dagarna och har blivit knappt någon morgon- eller kvällstvätt pga att hon bara inte hålls stilla, varken på skötbordet eller i famnen. På skötbordet kan vi inte alls vara, eftersom hon typ står på knäna där, lite väl svajigt. Har nu skött bytena i lepakkostolen i hennes rum, men når inte alls till sakerna på skötbordet och hur i all världen ska man sätta talk eller salva för blöjexem (haft lite problem med det senaste veckan)? Hon står ju inte ännu, så det ställer ju till med lite problem.

Jag inser ju att skötbordsdays börjar vara över och jag vet hur ni vana mammor säkerligen fnissar åt dethär inlägget typ "ja, man vänjer sig, man vänjer sig", men jag orkar inte alls tänka på hur vi ska organisera det här rent praktiskt i fortsättningen. Vart ska alla skötbordsgrejer få plats t.ex.? Just idag är jag frustrerad, speciellt som jag den här veckan sköter allt detta ensam.

Så där inredningsmässigt ser jag förstås fram emot att bli av med skötbordet, så Bouncy skulle få mer plats i sitt rum, för att se något positivt  i hela grejen...

25.09.2013 kl. 20:01

Främlingsrädsla

I flera månader har jag fått höra av olika människor, speciellt på rådgivningen, att "se on varmaan alkanu vierastaa", när Bouncy brukar börja ett möte med en ny person med att noggrannt studera personen med intensiv blick och misstänksamma ögonbryn. Det har hon gjort typ alltid och det momentet tar oftast en liten stund, och sen brister hon ut i ett leende.

Men nu misstänker jag att vi på riktigt har kommit in i "vierastamisvaihe". På söndagen hängde vi hos Bouncys gudföräldrar och ett par gånger brast hon ut i gråt och började tydligt "hänga" åt mitt håll, att typ bara min famn dög. Då hade hon knappt sovit innan, så vi satt det lite väsymyksen piikkiin. Samma skedde dock idag när mina föräldrar kom på besök och då hade hon just vaknat från dagssömnen.

Visserligen tränger ju de där tänderna fram just nu, vilket gör henne grinigare än vanligt, men om jag förstått rätt, så är detta just det kritiska skedet för främlingsrädslan, vid 8-9 månaders ålder. Har ni erfarenhet av detta, hur länge har det pågått hos er? För lite jobbigt är det ju, när hon annars är en sån glad fjant.

24.09.2013 kl. 22:01

8 månader

Ny månad, ny rapport. 7 månadersrapporten hittar du här.

De aktuella måtten är just nu 74,8 cm och 9,6 kg. Längden följer alltså den högre kurvan medan vikten är lite under mittenkurvan. Men helt inom normala mått ändå.

  • Sitter själv. Detta hände när vi var på besök hos några kompisar, plötsligt satt hon bara där stadigt brevid mig och påtade på en uggla. Sittandet underlättade mycket. Kan nu sätta henne i en balja i tvättrummet under babysimningen och hon kan sitta i tamburen när man själv klär på sig. Och så trivs hon ju längre stunder för sig själv när hon undersöker sina leksaker och innehållet i leksakslådan.
  • I och med sittandet började hon även åla sig framåt i hurja fart. Just nu är det en slags krypålande, men framåt kommer hon.
  • Viljan finns att lära sig stå, men just nu är det mest att hon ställer sig på knäna så högt som möjligt och viftar ivrigt på händerna. Det är nog anytime now.
  • Tredje och fjärde tanden ploppade fram och även femte tanden håller på att tränga sig fram. Alla på övre framtänder.
  • Hon pratar på en massa, "pa-pa-paa" och "ma-ma-maa" och vi inbillar oss att hon menar oss, höhöö.
  • Lustigt att lyssna på henne nu genom babylarmet när hon underhåller sig själv, speciellt om mornarna. Hon babblar på och drar själv igång speldosan. Speldosan lär hon ha dragit igång en morgon vid 05-tiden, det missade jag lyckligtvis. DJ Bouncy.
  • Ätandet har gått bra hittills, tills tänderna igen började tränga fram. Sen blev det okej igen, men så var vi ivriga och ville börja mata henne med 8 mån-burkar, dvs puré med klimpar i. Bouncy var skeptisk. Försöker lura henne med bekanta puréer varannan sked, men ibland funkar det, ibland inte.
  • Tränar med pipmugg och det börjar gå riktigt bra. Eller just nu kör vi med Nuk-flaska, men hon har hiffat dendär tekniken och klarar t.o.m. att själv dricka ur den. Men inte om hon är trött.
  • Älskar babyrytmiken! Hon skrattar högt och är så nyfiken på alla andra bebisarna i gruppen. Lite otålig blir hon ibland och orkar inte så bra sitta i famnen, men det börjar väl va lite samma problem med de andra bebisarna. Vi går alltså på Musikinstitutet Kungsvägens babyrytmik i Mattby och det råkade sig att alla i gruppen är nästan lika gamla, just 7-9 mån gamla. Så vi lär ändra till "knattegrupp" sen automatiskt. De andra bebisarna är urgulliga (jag brukar vara mycket kritisk till bebisars gullighet) och mammorna verkar vara sympatiskt. Är riktigt nöjd att vi började där.
  • Babysimmet har även det varit lyckat, hon sparkar för full iver och jag tror hon får mer ut av det nu än på våren. Men bra att vi ändå började redan då.
  • Vi insåg att hon hade ett behov för mer utvecklande leksaker, så köpte några Fischer-Price-"torn" (se bilderna) som hon får riva isär och bygga igen.
  • Hon har tålamod att lyssna på nattsaga om kvällarna. Brukar låta henne tugga på sin träningstandborste, så har hon inte så stort behov att tugga på böckerna.
  • Ajoo, det bästa: puklandet har upphört helt och hållet! Visst kommer det lite spugel nån kväll då och då, men det är ju helt normalt och INGET jämfört med de 30 gångerna om dagen. Urk, det var nog jobbigt. I vårt fall var det nog ökandet av fast föda och minskandet av mjölken som hjälpte. Plus säkert det att hon sitter själv och är mer upprätt.

Den här minen har hon lärt till en pojke i babyrytmiken. Det tillhör ett slags frustande ljud.


Untitled

Det exakta ögonblicket hon lärde sig sitta.

Untitled

Riskaka - mums!

Untitled

Bula på pannan.

Untitled

Hemmet är nu babyproofat med Ikeas fula hörnskydd.

17.09.2013 kl. 20:20

7 månader

Här kan du läsa 6-månadersrapporten.

Denna gång får ni inga mått, eftersom det inte är någon rådgivning vid sju månader. Men i vissa plagg (t.ex. pyjamasar) har vi redan bytt till storlek 80. Jösses.

Känns att den här månaden gått så himla snabbt, att "int har det ju hänt någon märkvärdig utveckling", fast det ju visst har det. Liten sammanfattning:

  • Blöjbyte på skötbordet har blivit en utmaning. Ibland fungerar en groda som underhållning, men ibland måste jag sätta på blöjan med Bouncy i famnen. Vi skaffade också nu Pampers byxblöja, funkar i alla fall so far ganska bra, trots att hon ibland har ganska lös kakka. Men på natten försöker vi nog ändå kämpa på Baby Dry-blöjan.
  • Plötsligt har vår tuttvägrare börja använda tutt. Har alltid då och då testat, men tröttnat, eftersom hon bara spottat ut den. Nu försökte jag igen en kväll när hon hade svårt att somna och trots att jag såg henne sovandes utan tutt, fann jag henne på morgonen med tutten i munnen. På vägen från landet satte hon också själv tutten - som var fast i bilskyddet - i munnen. Hoppsan.
  • Tutten underlättade säkert också somnandet till dagssömn, som var lite kämpigt för en tid sen. Lätt somnar hon inte fortfarande heller, men hon somnar ändå själv - efter att ha fått härja en tid.
  • På tal om sovandet: Det tycks gå vildt till om nätterna/morgnarna, eftersom hon ibland slängt en stor nalle från fotändan till huvudändan. I dag upptäckte jag även en bula på hennes panna, har tydligen gjort krypträningar i sängen.
  • Tränar alltså flitigt på krypandet: Sätter knäna under magen och gungar där, så man tror hon ska störta framåt, men mest glider hon bakåt. Men framåt kommer hon ändå, bara hon har ett motiverande mål.
  • Senaste ljuden är ett klickande, sådär som afrikanska Starvin' Marvin i South Park, och ett galande, lite sådär som om hon skulle ha astma-attack, men skrattar samtidigt.
  • Jumppamattan är ännu intressant när hon ligger på mage, men bågarna var bara i vägen, så att hon släpade på hela mattan när hon ålade sig framåt, så vi tog bort dem. Mattan tycks funka som sådan också.
  • Äter fortfarande bra och regelbundet. Nu tränar vi på fingermat, dvs främst majsbågar. Plötsligt är hon även duktig på "pincett"-tag, dvs tar tag i saker med tumme och pekfinger.
  • Den senaste veckan har hon börjat vakna senare, trots att hon somnar samma tid som förr. Ibland kan hon sova till 10. Vet inte om detta är nu bara tillfälligt, men helt skönt är det ibland, speciellt när jag börjat få insomningssvårigheter (igen).
  • Idag började babysimningen igen och Bouncy verkade älska det! Har även anmält oss till babyrytmik i Mattby, få se hur vi (=jag) gillar det.

Jag tror det var det främsta. Vi tar väl bilderna igen:

Untitled

Neiti Sulosääri

Untitled

Första morgonen jag hittade henne med tutt i mun.

Untitled

Första gången på utställning. Fast det var nog mysigast i soffan med Ida-Lina.

Untitled

På dejt med Stellan.

Untitled

Första gången i en gunga.

Untitled

Min gamla Hockus Pockus-matstol från 70-talet.

Untitled

Branckisfest i Långvik (och Apan Anders' keikka, som inte var så mycket att hurra över...)

Untitled

På väg till Ekenäs i wifebeater och muminscarf.

Untitled

På den här terassen var det skönt att hänga några dagar. Tack Micko!

Untitled

På morgonen vaknade jag till att nån iakttog mig.

Untitled

Sänkyriehuminen är det bästa hon vet. Man får härja hur mycket som helst utan att stöta sig i hårt golv.

Untitled

Härja kan man också i egen säng - här i resesängen på lande.

Untitled

Mest tränar man dock på krypandet, och emellanåt stretchar man på sina fina ben.

17.08.2013 kl. 18:28

En ny fas - igen

Jaha, då har vi tydligen nått fasen då blöjbyte på skötbordet är omöjligt. "Grattis", som min syster uttryckte det, heh.

De senaste gångerna har varit ett enda stridande då Bouncy envist ska vända sig på mage och typiskt nog har det båda gångerna varit frågan om en bajsblöja... Najs.

Men berätta för en nybörjare: Var och hur ska man byta blöjan nu då? Flyttade henne idag till sovrummets säng, där Pandan försökte sova efter sitt nattjobb, men något lättare var det inte, trots att han hjälpte till med att hålla henne på plats.

Suck, jag visste ju att denna fas anländer vid ett halvt års ålder*, men ändå var jag helt oförberedd på det när det nu skedde.

Untitled

Stakin liten som tvingas ligga på rygg

 

*Eftersom så många informerade mig under graviditeten om att ett skötbord är det onödigaste man kan skaffa, eftersom man behöver det bara i ett halvt år. Nå, vi fick ett Brio-bord gratis, så vi tackade ju inte nej. Och onödigt har det inte varit enligt mig.

11.08.2013 kl. 12:38

6 månader

Bouncy fyllde ju faktiskt ett halvt år redan för två veckor sen, men först idag var vi på sex månaders-rådgivning, pga både vår och rådgivningstantens semester.

Här kan du läsa 5-månaders rapporten.

Dagens mått är 71,5 cm och 8.7 kg. Vikten börjar alltså komma fatt längden nu. Allt var liksom jättebra enligt rådgivningstanten, Bouncy verkar som en nöjd och glad flicka och det är hon ju faktiskt. Hon gråter sällan och då hon gör det, finns det alltid någon tydlig orsak till gråtet. Så just nu känns hon i alla fall som en "lätt" bebis och det är skönt. "Terhakka" beskrevs hon som också. Tsih. Allergimisstankarna slopades ju också tidigare i sommar och under senaste månaden har hon fått en riktigt fin och mjuk hud. En konstig liten utslagsfläck dök dock upp på samma kind som tidigare, direkt efter att vi kommit hem.

Så några utvecklingssteg längs månaden:

  • Båda nedre tänderna har kommit fram. När vi kommit till lande var hon lite gnälligare än vanligt, trots att ingen annan än vi reagerade på det. Dessutom vaknade hon de första nätterna (vilket också kan ha berott på nytt ställe, sömnen förbättrades direkt då vi fick mörkläggningsgardin till stugan), inte gråtande, utan helt pigg, men somnade direkt efter lite mjölk. Så upptäckte vi första tanden, så it made sense. Någon vecka senare upprepades gnälligheten och där var den andra tanden. Nu visar hon dem stolt.
  • Lite före hon fyllde sex månader började vi träna sittandet i matstolen. Har en Ikeas matstol med tillhörande dyna på lande och fint gick det. Hemma fick vi byta Stokkes Newborn Set till Baby Set. Ingen nyfödd mer, snyft. Fast kiva är det ju bara.
  • Nu äter hon en burk per måltid. Allergiläkaren gav oss rådet att öka på maten och minska på mjölken för att minska på puklandet. Och jag tror faktiskt det haft någon inverkan. Om man nu jämför med 30 ggr/dagen, som det tidigare var. Fast man skulle ju väl annars också minska på mjölken i den här åldern. Nu äter hon morgongröt, grönsakspuré till lunch, fruktpuré till mellanmål, "kött"puré (mest höna hittills) till middag och välling till kvällen. Skulle gärna ge henne gröt på kvällen, men hon är så trött innan hon ska lägga sig att det inte lyckas nu i alla fall. Istället somnar hon direkt efter välling på flaska.
  • Hon rapar själv i matstolen, vilket jag tycker är så himla skönt. Hon har inte varit den lättaste att få att rapa.
  • När hon började träna sittandet glömde hon för en tid magvändandet och låg för ovanlighetens skull bara på rygg. Ganska snabbt snappade hon upp det igen och nu tränar hon igen på det här att röra på sig. Hon lyckas nog ta sig framåt om hon har ett mål, men i fall hon börjar fundera på tekniken, blir hon frustrerad. Hittills har hon slagit huvudet rejält en gång i golvet under krypövningar. Oj, vilket hjärtskärande gråt, men det gick om snabbt. Jag antar att vi får uppleva många sådana stunder ännu.
  • Ett par gånger har hon vänt sig från mage till rygg, men lite av misstag hittills.
  • Hon babblar på en massa, verkar som hon skulle försöka berätta riktigt komplicerade grejer med svåra ord istället för de här perus ma-ma-ma. När hon äter, kommer det ofta "nannannannaa". Mitt ord för mjölk som liten var förresten "nanna".
  • Hon är en riktigt social bebis, skrattar åt alla och är inte ännu i alla fall främmande för nån. Hon är nästan på bättre humör ju mer folk det är omkring henne, kan verka lite uttråkad ifall det är bara en person i hennes sällskap, som kanske inte orkar fjanta 100% hela tiden.

Och så lite bilder:

Untitled

Tårna smakar gött!

Untitled

Kaffekalas på halvårsdagen.

Untitled

Full fart!

Untitled

Ibland kan man också suga på golvet.

Untitled

I väntan på morgongröt på stugan...

Untitled

...och hemma.

Untitled

Stilprov på sovställning.

Untitled

Mjölkdrickande blev lite av en utmaning plötsligt, trots att det börjat så bra. Det bara rinner och ställningen är helt fel. Måste byta tillbaka till mindre tuttstorlek (2) för en stund i alla fall.

Untitled

För det mesta är hon en glad fjant. Den härligaste.

26.07.2013 kl. 20:24

5 månader

Så har en månad igen gått och vår tjej fyller idag fem månader. I går var vi till rådgivningen och idag till allergiläkare i Jorv, så ska lite rapportera om de besöken samt sammanfatta den senaste månaden.

Här hittar du 4-månaders rapporten.

Men först, de aktuella måtten: 69 cm och 7.630 kg. Jösses! Inte undra på att alla 68:ans kläder börjar bli lite naftiga. Längden går längs den övre kurvan och vikten lite lägre, var visst -7%, men det var riktigt bra också.

Är så supernöjd med vår rådgivningstant, känner mig alltid så lugn efter ett besök hos henne. Hon är på nåt sätt så möjlig och har inte vid något skede fört någon propaganda eller fått mig att känna mig misslyckad på nåt sätt. Får liksom känslan att vi nog klarar det här ganska bra, after all. Körde igen mat-/sömn-/spugeldagbok på söndagen och hon tyckte vi hade en bra rytm och fick gärna öka på matportionerna. Har varit lite oklart för mig hurdana portioner man ska sträva till, så från och med nu kör vi med ca. 1/2 burk per måltid. Skönt, så kan man sluta kikkaile med de där jäkla iskuberna, det har inte alls varit min juttu.

Vaccinen fick vi igen*, Bouncy skrek, men denna gång grät inte jag, huh. Nästa gång får hon vaccin först som ettåring. Dessutom konstaterades att tänderna sen också tycks vara på väg, kändes hårt och alla symptomen (pota på örat hela tiden, dreglar massor, blir gråtig på rygg, t.o.m. bitleksaker duger osv) tyder även på det. Få nu se.

Vi fick även grönt ljus för att börja med kött och fisk, men efter dagens Jorvbesök ska vi ännu vänta med det en tid, eftersom det är svårt att undersöka hur hon reagerar på mjölken, ifall hon samtidigt äter nya matämnen. Bouncy undersöktes alltså noggrannt, läkaren märkte att hon var lite sträv om armarna och benen (trots att det blivit mycket bättre) och på handleden hade hon ganska paha utslag, eftersom vi inte kan sätta Sibicort där, när hon sätter handen i munnen. Blodproven visade inga tecken på matallergier, men hon menade att testet inte ändå är 100% säkert.
Det sköna var att läkaren såg på dagboken jag hållit och konstaterade skakandes på huvudet: "Onhan tää pulauttelu todella runsasta..." (och då var det "bara" 23 ggr nu...). Det är bara så skönt att få höra att it's not just in my head, eftersom en sköterska just innan hade hoke åt oss hur normalt det är och jaadajaadajaada.

Summa summarum: Vi fick recept på ett mjölkfritt mjölkpulvet, som vi ska testa på i två veckor och sen ringer läkaren och kollar om det haft någon inverkan. Sen fick vi förutom recept på ett par salvor, små tuber som vi kan testa att smörja med och använda som tvättmedel när vi badar henne. Just sådana där praktiska resestorlekar på tubarna. Även välling ska vi nu undvika, i alla fall de färdiga tetrorna, eftersom de innehåller mjölk.

Det kan ju bra hända att det inte varit någon allergi, att hon nu bara fått min atopiska hudtyp, men huvudsaken att det kollas och man själv kan sluta spekulera och analysera.

De främsta utvecklingsstegen:

  • Greppar saker duktigt, flyttar dem från en hand till en annan och sätter dem direkt i munnen, istället för att hela tiden missa munnen.
  • Vänder sig nästan direkt på mage, där hon trivs länge - tills hon blir frustrerad över att hon inte kommer framåt. Any day now.
  • Upptäckte sina fötter häromdagen. Det lär ska förstärka magmusklerna, vilket igen bidrar till att hon hoppeligen snart sitter. Det väntar jag på.
  • Varje dag upptäcker hon nya ljud att experimentera. Det senaste är ett slags väsande, då hon låter nästan som en zombie i The Walking Dead. Det blir ju trevligt att lyssna på sånt på lande...
  • Spottande är också en ny favoritsysselsättning, vilket är himla praktiskt när man börjat äta. Mamma har lärt sig ta av sig glasögonen varje gång Bouncy ska matas.
  • Hon äter fem mål om dagen, med nästan exakt 3h mellanrum (det har hon gjort ganska länge redan, it's like clockwork). Eller två av målen är bara mjölk, eftersom vi håller paus med vällingen nu.
  • Att få henne att somna är inte alltid det lättaste, verkar som om hon kämpar emot det, trots att hon skulle vara hur trött som helst. Efter kvällsmjölken slocknar hon oftast som ett ljus, men blir hon störd av nåt ljud t.ex. (det remppas i grannlägenheten, gud så praktiskt), kan det ta timmar tills vi får henne att somna igen. Vagnpromenad funkar alltid, men ibland sku det ju va skönt att få henne att sova dagssömn hemma också.
  • Över huvudtaget har det blivit så himla kiva att hänga med henne. Hon trivs på picnicar, caféer och överhuvudtaget bland folk. Börjar inte heller direkt skrika när hon vaknar under vagnpromenaden, utan underhåller sig själv med Tummen och Sophie. Fortfarande förstår jag mig inte riktigt på nyfödda bebisar... Får man säga så?

Och så lite bilder:

Untitled

Plommon är nog något av det klottigaste.

Untitled

En ny leksak!

Untitled

Plötsligt duger även mammalådans bitleksak.

Untitled

Snart står jag!

Untitled

Plötsligt trivs man även på café.

Untitled

Kusinerna bekantar sig med varann. Lite svårt att förstå sig på varann ännu, pga 2 års åldersskillnad, men en dag blir det nog bättre.

Sophie (som vi kallar Soufi, hih) är favoriten, den kommer alltid med i vagnen.

Alltid lika glad efter lite sömn. Även med plåster på de söta små låren.

Ibland kan man gnaga på lite äpple också.

 

*Ingen reaktion på vaccinen igen, precis som förra gången. Eller jo, lite gråtig var hon, så jag satt en Panadol i rumpan på henne, men å andra sidan har hon varit lite gnälligare de senaste dagarna, tror pga tänderna.

13.06.2013 kl. 16:59

4 månader

Dags att sammanfatta senaste månaden.

Här hittar du 3 månaders-rapporten.

I dag var vi till rådgivningsläkaren på 4 månaderskontrollen. De strategiska måtten var nu 65,6 cm och 7.075 kg.

På fredagen höll jag dagbok över Bouncys puklande och tydligen lönade det sig, eftersom vi äntligen togs på allvar och fick remiss till en barnläkare i Jorv. Jösses, så det såg mycket ut på papper, 30 ggr räknade läkaren att totala antalet puklande under en dag var. Hon tyckte även att Bouncys utslag och både Pandans och mina allergigener (spec. min atopiska hudtyp) var orsak nog att gå till läkaren. Vi har ju kört med Hypo Allergenic NAN i snart en vecka. Utslagen på armarna har lite minskat, men inte på kinderna. Inte heller har det påverkat puklandet, men man lär väl se ordentliga resultat först efter två veckor.

Men annars var allt fint med henne och idag gav vi henne första skedarna fast föda! Efter att ha sett bild på min systerson när han smakade på sin första mosade potatis, visste vi att ha kameran redo:

 

Priceless!

Läkaren var igen ett fall för sig. Jag förstår inte vad som felas de där rådgivningsläkarna, när rådgivningstanterna är jättegulliga och trevliga? Igen kände vi oss helt korkade och besvärade och stämningen var verkligen underlig. Denhär läkaren talade inte ens sådär gulligt med Bouncy, som förra läkaren gjorde (men var sen kall mot oss), och Bouncy bara glodde förvånat på henne. Och så läser jag ändå i rådgivningsboken att hon skrivit "Suloinen tyttö.". Jaha? Vi fattade liksom inte ens när tiden var över, utan det blev sådär aha, okei, oliks tää tässä?

Nåja, men vi kör väl med lite utvecklingssteg igen:

  • Flyttade lite före Vappen till eget rum. Första natten vaknade hon kl. 05 och nu på veckoslutet vaknade hon kl. 02 (pga kaki i blöjan, stackarn såg riktigt skyldig ut), men annars har hon fortsatt sina supernätter. Ibland somnar hon fast man sätter henne vaken i sängen, ibland skriker hon hysteriskt pga övertrötthet och inget vill hjälpa, tills hon till slut tuppar av.
  • Har börjat röra på sig när hon ligger på rygg genom att skuffa sig själv med fötterna. Hon roterar även under natten, så man hittar henne med fötterna i huvudändan ibland. I morse hittade jag henne på mage, med armen i kläm. Ropade först på hjälp, men började flina så fort hon såg mig.
  • Idag sänkte vi hennes säng, eftersom hon började nå mobilen, som hänger ovanför sängen - i alla fall med fötterna.
  • Hon brukar höpöttä gulligt en lång stund i sängen när hon vaknar, trots att man skulle kunna tro att hon är vrålhungrig. Sen skrattar hon när man kommer till rummet och är på allmänt gott humör på morgonen.
  • 6.5. rullade hon första gången på mage på lekmattan sådär helt av sig själv. Armen blir dock i kläm ännu, så helt kiva är det inte, men annars trivs hon bra på mage och håller huvudet högt.
  • Pratar, nästan "skriker" en massa. Hon berättar helt tydligt juttun och testar varje dag nya ljud. Ibland låter det nästan som om hon skulle sjunga på en melodi. Ibland "sjunger" hon sig till sömns, spec. om man vaggar henne i famnen eller gungar på koppan till balkongsvagnen.
  • Hon har varit på babysim nu tre gånger och verkar gilla det massor. Väldigt nöjd över att vi beslöt oss för att börja där, främst pga att det rekommenderades för babysar med höftproblem.
  • På tal om höftproblem, så har hon sin följande kontroll i Jorv på torsdagen.
  • Tydligen får hon inte sen heller ännu tänder, som vi för en månad sedan trodde. Det lär vara ärftligt och jag fick min första tand i 9 mån. åldern och Pandan i 6 mån. åldern...

 

Untitled

Röd om kinderna pga utslag

Untitled

Hatten är din - det roligaste tycks vara att ligga under denhär boken.

Untitled

En flygande metwurst!

Första vappen

Såhär glad är hon mestadels

13.05.2013 kl. 21:50

3 mån rådgivning

Idag var det då dags för de fruktade vaccinen. Där satt Bouncy med sina frodiga söta lår i Pandans famn och så fick hon en spruta i vardera lår. Skriket var detdär samma som då man vet att nu har hon ONT och då blir det svårt även för mamma.

Eller jag höll mig ganska kall, men så behövde vår gulliga rådgivningstant bara titta åt mitt håll och kommentera något i stil med att dethär kan vara svårt för föräldrarna och så var det hanat auki och tårarna bara rann även på mig. Huhuh.

Ganska snabbt lugnade Bouncy ner sig sedan och nu hoppas vi att kvällen&natten går möjligast smärtfritt. Har Panadol färdigt så vi får sätta i rumpan om det blir nåt.

Annars var allt fint, vikten har ökat bra, så vi behöver inte vara oroliga över puklandet. Rådgivningstanten var även av den åsikten att vi om en månad kunde börja försöka med fast föda, så det kanske skulle lite hjälpa mot det.

Har gått omkring med en liten oro om att det inte är helt ok att bebisar sover så lång nattsömn (12h) som Bouncy gör, eftersom jag läser sådana kommentarer här och där, att det inte är bra för bebisar att sova utan matpauser. Men även här fick vi bekräftelse att det bara är fantastiskt om hon gör det, speciellt om hon är pigg och alert om dagarna och äter normalt. Allt ska man också oroa sig för. Så vi får nog bara nu njuta så länge det varar (det har vi nog gjort också).

Så ansåg även hon att Bouncy nog kommer att får bruna ögon, såpass mörka knappögon har hon.

Måtten ja: 6380 g och 62 cm (fast hon misstänkte att Bouncy är lite längre, eftersom hon spände sig så himla mycket under mätandet. Det tror jag också, eftersom så många 62:ans pjamkkin redan är på tok för korta.).

15.04.2013 kl. 16:06

3 månader

Jag har helt glömt skriva en sammanfattning vid en och två månaders åldern och ångrar nu att jag inte gjort det, eftersom jag inte minns just något så här i efterhand.

Många har talat om tre månaders åldern som en milstolpe, att då blir allt så mycket lättare. Så jag ser fram emot följande månad med nyfikenhet! Visserligen har vi inte haft det så kämpigt den senaste månaden, känns som att vi fått ganska bra rutiner redan ganska tidigt. Minns när vi var till rådgivningen vid 2 mån-kollen och hade föregående natt fått henne att somna vid 04:30 och undrade om det finns någon möjlighet att ändra på rytmen redan i så tidig ålder. Rådgivningstanten tipsade om att inte låta henne sova så långa dagssömnar och mata henne med 3 (max 4) h mellanrum. Och det gav resultat nästan direkt.

Nu minns jag inte helt exakt, men tror det var lite samma tider som det blev problem med kvällsamningen, Bouncy fick bara rintaraivare och det var inte kul för någondera av oss. Därför började vi ge en flaska ersättning på kvällen och hon slocknade direkt och sov genom hela natten! Synd att jag inte skrivit upp när det skedde, men sedan dess somnar hon ca. 20-tiden och vaknar följande morgon ca. 08-tiden... Har inte vågat skriva om det här tidigare, eftersom jag är så rädd att det vänder vid något skede, men det har varit så himla skönt och viktigt att såhär i början ha fått sova hela natten och fått känna sig utvilad följande dag. Om det sedan vänder senare (som det gick med Bouncys kusin t.ex.) så får vi ta det sen. Men just nu, när allt varit så nytt och utmanande annars också, känner jag det som en otrolig lyx att få sova nätterna.

Den senaste månaden har varit oerhört spännande. Hon har börjat skratta massor och man har en så mycket bättre kontakt med henne och vet lite bättre vad hon vill. Känns som att hon dagligen lär sig något nytt, helt otroligt fint att få vara med och vittna om dessa framsteg.

De utvecklingssteg jag kommer på nu:

  • Sover i sin egen säng (det har hon gjort från början, först i FPA-lådan, men kanske efter en månad skaffade vi spjälsängsskydd och tog bort lådan.) och är jätteglad om mornarna. Hon bökar och härjar där en ganska lång tid innan hon hör av sig och när man tittar in i sängen så sprider sig ett stort smil i ansiktet på henne. Oftast har hon bajs i blöjan, men det tycks hon inte mainda alltför mycket. Pampers Baby Dry-blöja är en räddning för bebisar som sover så länge som hon.
  • Jag slutade amma helt och hållet lite innan hon fyllde 2 mån. Blev bara så kämpigt med alla rintaraivare, så det inte var någon idé. Tror höftskenan var en stor orsak till detta. Men samtidigt lättade flaskmatandet på mycket, känns det som.
  • Greppar saker själv. Lite klumpigt ännu, men det blir bättre dag för dag.
  • Trivs på jumppamattan, skrev om det i ett tidigare inlägg.
  • Vänder från rygg till sida. Någon gång har hon av misstag hamnat på mage, men detta skedde på den sluttande soffan, så det räknas inte. Hon tycker det är jätteroligt att ligga på sidan, speciellt om vi ligger i sängen och tittar på varann.
  • Är kittlig. Speciellt när man ska putsa henne under armarna fnittrar och skrattar hon och vill dra ner armen.
  • Blöjbyte är något av det roligaste som finns, som helt nyfödd grät hon som en stucken gris, men nu skrattar hon - tills man börjar klä på henne igen.
  • Förutom skrattande, så har hon även börjat höpöttä en massa. Så underhållande att lyssna på när hon goes on and on om nåt tydligen jätteviktigt. Speciellt med kompisarna som hänger i babygymet.
  • Börjar få tänder. Märkte att hon hela tiden trugade sin näve i munnen och hade börjat dregla och en dag märkte vi en liten pärla i munnen när hon grät. Har försökt kolla senare, men hon bara skrattar och visar tungan. Problematiskt bara när hon inte tar tutt och suger sin lilla hand sönder. Har smort in handen i Lansinoh och använt vantar om nätterna. I och med greppandet har vi försökt med tuggleksaken som kom i mammaförpackningen, men den ser ut att smaka lika gummigt som tutten, så den duger inte riktigt.
  • Hon puklar helt jättemycket. Men det har vi förstått att vi bara får stå ut med. Allt är ok, så länge vikten stiger normalt. Men bökigt är det ju.
  • Karstaa har hon haft i över en månad redan, trots att vi smörjer in huvudet med Kelual och borstar hårbottnet (som hon älskar), men den är riktigt envis. Igår fick vi bort ganska mycket av den när Pandan borstade och skrapade medan jag matade henne, hoppas den hålls borta.
  • Fick sin första snuva och antagligen ögoninflammation. Höjde upp huvudändan av sängen, droppar koksalt i näsan och suger ut snor med NoseFrida och tror det lite börjat lätta nu. Förde henne till Pikkujätti efter en veckas snuva och då fick hon även Oftan-droppar till ögonen, som vi droppar fyra ggr om dagen. Tror även det har blivit bättre.
  • Denhär månaden var även första månaden utan höftskena, vilket har varit oerhört skönt. Hon har vuxit så det knakar, för en månad sedan var hon 5450g och 60cm, nu är redan många 62:ans pyjamasar för korta. Hon har rådgivning på måndagen, så tillägger de nyaste måtten hit sedan.

 

EDIT 15.4: De aktuella måtten är 6380g och 62cm (fast rådgivningstanten trodde att hon är lite längre, eftersom hon spände sig så mycket vid mätandet, det tror jag nog också.)

 

Sen ännu en bildkavalkad:

Untitled

Bitleksaken som ännu inte är en hit

Untitled

Sidsvängning - dethär gör hon på jumppamattan också

Untitled

Newbornsetet till TrippTrappen har varit bra. Hon gillade inte riktigt Libero-getingen tidigare där, men apan fungerar bättre.

Untitled

Den skalliga fläcken. Spänstigt sitter hon också när man hjälper henne.

Untitled

Två saker i grepp samtidigt!

Untitled

Morgonmys med glad Bouncy i sängen

Untitled

Borstning är skööönt

Untitled

Oho!

Lite flotig om håret pga smörjandet av huvudet (hon hade bad samma kväll...)

13.04.2013 kl. 12:22

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin