Playtray

Häromdagen anlände brickan jag beställt från Playtray. Den passar alltså Stokkes TrippTrapp-matstol.

Så här med en dags erfarenhet kan jag säga att matandet har gått så mycket lättare, när en liten typ inte hela tiden hänger över kanten och undersöker sina fascinerande små tår. Muffins har skrivit om den på sin blogg och jag tyckte det verkade så praktisk med sina kanter, så att spilld vätska inte rinner över, plus att det inte blir just något mellanrum mellan babyn och brickan.

Om du blev intresserad, lönar det sig att gilla Playtray på Facebook, eftersom de har -15% rabatt på brickan just nu.*

Untitled

Den svarta hade nog passat bäst till vårt kök, men insåg att den genomskinliga är den mest praktiska och lättaste att rengöra.

 

*Jag missade ju tyvärr detta erbjudande med ett par dagar... D'oh!

10.08.2013 kl. 11:49

Extempore datenight

För kanske sex år sedan lärde jag känna ett bänd via en kompis. Trummisen T i bändet var lite yngre än resten av medlemmarna och så småningom lärde jag känna även hans flickvän E, som var lika trevlig och gullig. Men så mycket mer hade vi inte med varandra att göra.

På bändets keikka träffades vi med Pandan ett år senare och när vi flyttade till Esbo, råkade det sig att T&E bodde i grannhuset. Sågs väl på några fester och så, men på sistone har vi börjat ses lite mer och jag konstaterar varje gång att vitsi vi har trevliga grannar!

På söndagen hängde vi alla ute på gården, drack te (och lite Garage), åt ingefärakex och hade allmänt mysigt. T ville hålla Bouncy i famnen och där satt hon sedan tills hon lades för natten och de två verkade ha hur kul som helst. Pandan berättade att han på jobbet deltagit i en utlottning om biljetter till Neil Young & Crazy Horse-keikkan följande dag och T skämtade att ifall vi vinner biljetter, fixar han barnvaktandet, eftersom även E skulle på keikkan.

Typ kl. 14 igår meddelade Pandan att han vunnit biljetter och vi kollade försiktigt ifall T på riktigt ville komma till oss, eftersom han verkade ganska intsinä över Bouncy. Och visst ville han det! Försökte lägga Bouncy lite tidigare, så han inte skulle behöva sköta om kvällsrutinerna, men vår rutinflicka märkte tydligen att vi försökte lura henne en timme tidigare, så det blev inget av det. Istället skickade T oss iväg på keikkan och sade att han leker med henne tills hon blir trött. Här hade de sedan lekt och härjat och hon hade inte gråtit en enda gång. Underbart! Inte alla flickor som har en ung kille som barnvakt!

Min point med denhär juttun är att jag nog knappast för sex år sen hade kunnat föreställa mig att dendär unga trummisen i detdär bändet en dag skulle barnvakta vår bebbe. Hih.

Vi missade kanske ett par låtar, men dendär känslan när vi närmade oss Kajsaniemi och man såg människomängden, solen sken och livemusik hördes, den känslan är oslagbar! Lite festivalstämning fick vi också uppleva i sommar.*

 

*Men lite nöjd var jag nog ändå i hemlighet över att jag inte ska till Flow i år (fast jag samtidigt lite grämer mig över det). Om inte min rygg orkar igenom en partimmars keikka, hur skulle den orka genom en hel festivaldag? Saknade campingstolen jag hade med mig i Flow förra året som gravid. Nästa år nytt försök med hoppeligen en rygg i lite bättre skick.

 

06.08.2013 kl. 11:22

Fråga om nattandet

Nu känner jag mig nästan helt korkad när jag ställer denna fråga: hur nattar ni/har ni nattat era barn? Det är ju inte precis som att man får info om detta på rådgivningen.

Tänker nu främst på dagssömnen, eftersom det blivit ganska kämpigt på sistone. Eller det har nog alltid varit ett problem. Hon är tydligt trött, men vägrar somna. Har försökt med att ha henne liggandes i sängen under mobilen och någon gång, mycket sällan har det funkat. Ofta härjar hon bara och är hur glad som helst, fast man vet att hon är trött. Så mest kör vi med "hytkytys"-metoden, dvs gungar på henne i famnen. Och hon hatar att ligga på rygg i famnen och skriker och skriker och somnar till slut, men tycker det börjar kännas lite som plågeri, när hon annars är så glad och lugn. Speciellt nu under varma dagar då hon svettas, jag svettas och allt är bara hett och störande.

Somna utan gråt-boken talar ju emot skrikmetoden, dvs att man lämnar barnet i sängen, där hon skriker tills hon somnar. Så jag undrar om det är så stor skillnad till att hon skriker i famnen? Lite skrik ska man väl tåla, säger kanske någon, men jag undrar ändå att there's got to be another way.

Balkongen har vi nog lite skippat, eftersom hon alltid sov så dåligt där. Vaknar alltid till någon (jävla) mopo som åker av och an på vägen nedanför.

På kvällen somnar hon nästan alltid till vällingsflaskan (matar den med henne i famnen i hennes rum), men jag undrar om det är något man borde avvänja sig från så småningom?

06.08.2013 kl. 11:10

Landeliv med bebis

Det här inlägget skulle jag ju skriva redan för länge sedan, men vi tar det nu i stället. Första sommaren med bebis ja, hur var det? Eller jag inser ju förstås att sommaren inte är över ännu, men Pandans pappaledighet/semester är ju det, så nu blir det bara kortare vistelser på lande resten av sommaren.

Ganska problemfritt gick det egentligen, efter att man vant sig vid alla nya system och dylikt. Tror att Bouncy samtidigt äntrade en lättare fas i sin utveckling, plus att allt steriliserande och sådant föll bort från dagsrutinerna redan i början av sommaren. Samtidigt kände jag när vi kom hem från lande, att jag plötsligt kände mig säkrare som mamma och det, att Pandan jobbade ganska jobbiga turer (vilket innebär päikkäre) direkt efter semestern, kändes inte alls så illa nu mer. Jag klarar det nog!

Tror det även var bra att vi i slutet av maj åkte till lande för några dagar, så det inte var en så stor chock att direkt åka dit för en månad. Jag hade hört om det av andra mammor, men visst kom det lite som en chock för mig ändå att livet plötsligt är helt förändrat och speciellt första sommaren är man ju helt bunden till sitt barn. Speciellt när hon sover så korta dagssömnar, så man typ hinner sitta ner en stund och sen är hon igen vaken. Man går inte sådär bara och simmar när man vill, för att nämna ett exempel. Mitt simsaldo blev därmed mycket skralt den här sommaren, trots varmt vatten. När Bouncy väl somnat om kvällarna, var jag ofta så slut att det var en bok och kanske ett glas vin som gällde på verandan. Och det är jag glad över, att jag äntligen hade en chans att läsa några av mina olästa böcker. Detta för att jag valde bort TV:n från kvällsprogrammet, helt galet skönt.

Jag var dock oerhört tacksam över att ha Pandan som stöd, hjälp och sällskap - speciellt som han är en pappa som gärna deltar i barnvården - men som jag tidigare nämnde, ville jag ju att han skulle få delta i renoveringen av stugan, då han av naturliga skäl inte kunnat delta i den under våren.

Tur är ändå att Bouncy är en så glad och lustig typ, så det var liksom ingen utmaning att hänga med henne om dagarna.

Vi tar väl en bildkavalkad igen:

Untitled

Strandhäng med pappa

Untitled

Morgonmys i sängen

Untitled

Coolaste tjejen på Kimitoön

Untitled

Dagssömn i farmors säng...

Untitled

...där man aldrig visste var man hittade henne.

Untitled

MorgonBouncy i duggregn

Untitled

I farmors famn i Farmors Café

Untitled

Efter en tung bilfärd behöver man en halihetki.

Untitled

Första festivalen: Baltic Jazz (om man inte räknar med Ruisrock och Flow förra sommaren i magen...). Eller nåja, det va några lokala flickor som började sjunga och dansa på en scen i en park där vi satt i lugn och ro.

Untitled

För det mesta var man så här glad på verandan.

01.08.2013 kl. 10:14

På tal om att vara social...

... så har jag inom en vecka varit tre gånger in till stan med Bouncy för att träffa kompisar. Och med ett halvt år av erfarenhet kan jag säga att det är så mycket roligare att åka in till stan med en halvåring än med en nyfödd. Plus att det är sommar och man behöver inte tränga en svettig bebis in i nån jäkla overall.

Så till er alla mammor med nyfödda bebisar: om ni känner er osäkra, ta ingen stress ifall ni känner att folk pressar på er att ni måste ta er in till stan för att "bebin ska vänja sig" eller för att "det gör gott åt mamman". Det är bara bullshit, ni måste inget annat än vad som är skönt för er! Alla bebisar är olika. Hur mycket jag än hade varit på café med Bouncy hade det inte varit roligt. Hon var helt enkelt ingen cafébebis förrän hon själv blev nyfiken över omgivningen. Be hellre folk hem till er, där ni är på hemmaplan. Mycket lättare och skönare så.

Så finns det ju bebisar som sussar sött igenom hela cafébesöket, men de är ett helt annat kapitel.

Untitled

Så här roligt var det i Raisios Ikea i tidigare i sommar.

29.07.2013 kl. 20:47

Städa, städa... pt 2

Alltså kan ni fatta att det är över en vecka sedan vi kom hem från lande och jag städar fortfarande? Men liksom när hinner ni andra (relativt) nyblivna mammor med det? Om ni samtidigt vill uppehålla ett socialt liv? De flesta mammabloggare verkar ju ha skinande rena (och vita!) hem och är dessutom konstant på latte eller andra aktiviteter. Eller är det bara en fasad?

Bouncy sover ju alltså pyttekorta päikkäre ett par ggr om dagen, typ 15-30 min och en av päikkärnä är ofta en vagnpromenad. Däremellan ska hon matas (vilket börjat ta såååå lång tid nu plötsligt) och om kvällarna blir hon gnällig om man inte ger henne all uppmärksamhet. Och när man väl fått henne i säng, vill man ju gärna unna sig lite egen tid och kanske blogga, se på nån serie eller - min senaste favoritsyssla - konditionscykla och se på tv samtidigt. Plus att man är ganska slut vid det skedet. Så städandet framskrider med pyttesmå steg varje dag, tar ett rum (eller ett halvt rum) i taget, den lilla lediga stund jag får. Pikkuhiljaa, pikkuhiljaa.

Borde egentligen ha gjort som Muffins, sjukt smart.

Ok, den senaste veckan har ju varit lite exeptionell, eftersom Pandan jobbat en ganska ovanligt lång putki och jag försökt ta igen allt osocialt kucklande hemma på våren och träffat folk i stan. Plus att jag blev ivrig med fixandet av Bouncys rum. Ajoo, ni har ju inte sett några bilder:

Untitled

Untitled

Panoramabilder med riktigt konstiga proportioner. Skötbordet med sidobord (bord till mitt elektriska piano, hahaa!) ska ju så småningom bort, så därmed blir det lite mer utrymme. Och en del tavlor ska ännu upp, bara vi hittar passliga ramar.

Untitled

Elefanter i lakanen och spjälsängsskyddet.

Untitled

Våra gamla böcker vs nya böcker Bouncy fått.

Untitled

Klänningar i strlk 86 som väntar på att bli passliga. Från vänster: Metsovaara (sydd av min mamma), H&M och Marimekko. Bouncy brukar ligga på skötbordet och beundra dem.

29.07.2013 kl. 20:19

Bajsblöjor i stan

Okej, nu behöver jag era bästa insidetips på bra ställen för blöjbyte i stan. Berätta gärna även om de kostar något eller är gratis.

Besökte den som finns i Kampens 5:e våning* och den var verkligen ingen vinnare. Den har kanske någon gång varit bra, men nu funkade den inte alls. Skötbordet hade rivits bort så nu låg Bouncy på toalettbordet och påtade på tvålbehållaren. Snuskig var den också och 1€ betalade jag för det kalaset. Ei jatkoon.

Därmed kan jag tipsa om toaletten i EMMA WeeGee-centret i Esbo: Snyggt skötbordunderlag plus en gångs underlag att lägga på och annars också fungerande. Nå, den finns ju inte i stan, utan i Hagalund, men ville nu ändå tipsa om stället.

 

*Försökte gå till den på 3:e våningen, men dit var det rusning.

28.07.2013 kl. 23:04

Gå för hjärtat

Enligt HeiaHeia har jag sedan början av maj gått 196,8 km, alla dessa kilometrar är vagnpromenader.

Under stugvistelsen blev det inte så många kilometrar samlade, eftersom promenaden alltid började med en enorm uppförsbacke plus att jag inte kände mig så trygg att gå med vagnen på den livligt traffikerade bilvägen. Men idag tog vi oss igen ut med Bouncy på en längre promenad längs stranden, superskönt!

Blev redan för en tid sedan tipsad om appen Kävele sydämen puolesta, så att Becel donerar 10 cent för varje kilometer du gått till forskningen kring kvinnohjärtat. Men jag missförstod på något sätt tidigare att jag själv skulle betala för den, men så var det alltså inte (i och för sig rör det sig om så små summor att jag knappast skulle gå i konkurs av det). Appen verkar funka riktigt bra, crashar inte som så många andra gps-appar.

27.07.2013 kl. 22:29

Babyrytmik

Jag som var så emot tanken om babyrytmik under våren, men nu börjar jag faktiskt fundera på saken. Men jag vet ju inget om det, vad går det ut på? Får jag piss i huvu av det? Och vem är det som ordnar? Såg på internätet att Folkhälsan hade något, men har också förstått att församlingarna ordnar babyrytmik? Berätta ni som vet mer!

Området som gäller är alltså Esbo, gärna nära Olars.

27.07.2013 kl. 12:16

6 månader

Bouncy fyllde ju faktiskt ett halvt år redan för två veckor sen, men först idag var vi på sex månaders-rådgivning, pga både vår och rådgivningstantens semester.

Här kan du läsa 5-månaders rapporten.

Dagens mått är 71,5 cm och 8.7 kg. Vikten börjar alltså komma fatt längden nu. Allt var liksom jättebra enligt rådgivningstanten, Bouncy verkar som en nöjd och glad flicka och det är hon ju faktiskt. Hon gråter sällan och då hon gör det, finns det alltid någon tydlig orsak till gråtet. Så just nu känns hon i alla fall som en "lätt" bebis och det är skönt. "Terhakka" beskrevs hon som också. Tsih. Allergimisstankarna slopades ju också tidigare i sommar och under senaste månaden har hon fått en riktigt fin och mjuk hud. En konstig liten utslagsfläck dök dock upp på samma kind som tidigare, direkt efter att vi kommit hem.

Så några utvecklingssteg längs månaden:

  • Båda nedre tänderna har kommit fram. När vi kommit till lande var hon lite gnälligare än vanligt, trots att ingen annan än vi reagerade på det. Dessutom vaknade hon de första nätterna (vilket också kan ha berott på nytt ställe, sömnen förbättrades direkt då vi fick mörkläggningsgardin till stugan), inte gråtande, utan helt pigg, men somnade direkt efter lite mjölk. Så upptäckte vi första tanden, så it made sense. Någon vecka senare upprepades gnälligheten och där var den andra tanden. Nu visar hon dem stolt.
  • Lite före hon fyllde sex månader började vi träna sittandet i matstolen. Har en Ikeas matstol med tillhörande dyna på lande och fint gick det. Hemma fick vi byta Stokkes Newborn Set till Baby Set. Ingen nyfödd mer, snyft. Fast kiva är det ju bara.
  • Nu äter hon en burk per måltid. Allergiläkaren gav oss rådet att öka på maten och minska på mjölken för att minska på puklandet. Och jag tror faktiskt det haft någon inverkan. Om man nu jämför med 30 ggr/dagen, som det tidigare var. Fast man skulle ju väl annars också minska på mjölken i den här åldern. Nu äter hon morgongröt, grönsakspuré till lunch, fruktpuré till mellanmål, "kött"puré (mest höna hittills) till middag och välling till kvällen. Skulle gärna ge henne gröt på kvällen, men hon är så trött innan hon ska lägga sig att det inte lyckas nu i alla fall. Istället somnar hon direkt efter välling på flaska.
  • Hon rapar själv i matstolen, vilket jag tycker är så himla skönt. Hon har inte varit den lättaste att få att rapa.
  • När hon började träna sittandet glömde hon för en tid magvändandet och låg för ovanlighetens skull bara på rygg. Ganska snabbt snappade hon upp det igen och nu tränar hon igen på det här att röra på sig. Hon lyckas nog ta sig framåt om hon har ett mål, men i fall hon börjar fundera på tekniken, blir hon frustrerad. Hittills har hon slagit huvudet rejält en gång i golvet under krypövningar. Oj, vilket hjärtskärande gråt, men det gick om snabbt. Jag antar att vi får uppleva många sådana stunder ännu.
  • Ett par gånger har hon vänt sig från mage till rygg, men lite av misstag hittills.
  • Hon babblar på en massa, verkar som hon skulle försöka berätta riktigt komplicerade grejer med svåra ord istället för de här perus ma-ma-ma. När hon äter, kommer det ofta "nannannannaa". Mitt ord för mjölk som liten var förresten "nanna".
  • Hon är en riktigt social bebis, skrattar åt alla och är inte ännu i alla fall främmande för nån. Hon är nästan på bättre humör ju mer folk det är omkring henne, kan verka lite uttråkad ifall det är bara en person i hennes sällskap, som kanske inte orkar fjanta 100% hela tiden.

Och så lite bilder:

Untitled

Tårna smakar gött!

Untitled

Kaffekalas på halvårsdagen.

Untitled

Full fart!

Untitled

Ibland kan man också suga på golvet.

Untitled

I väntan på morgongröt på stugan...

Untitled

...och hemma.

Untitled

Stilprov på sovställning.

Untitled

Mjölkdrickande blev lite av en utmaning plötsligt, trots att det börjat så bra. Det bara rinner och ställningen är helt fel. Måste byta tillbaka till mindre tuttstorlek (2) för en stund i alla fall.

Untitled

För det mesta är hon en glad fjant. Den härligaste.

26.07.2013 kl. 20:24

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin