Vår ensamma bubbla

25.02.2014 kl. 21:27

Ibland känns det som att vi lever i en helt annan babybubbla än alla andra mammor med barn födda inom senaste åren. Och ibland kan det kännas lite ensamt i den bubblan, eftersom vi inte riktigt tycks passa in i den "rätta" bubblan.

Låt mig förklara: Min dotter älskar att sova. Och det älskar jag henne för kanske ännu mer. Det betyder att vi får sova på morgonen och det betyder att Pandan och jag också lätt vakar sent om kvällarna. Nuförtiden är vi nog redan inne i en sådan rytm, att vi inte ens får sömn fast vi skulle försöka somna tidigare.

Vid kanske 10-tiden börjar vår familj vakna sådär långsamt, äter frukost och läser tidningen i lugn och ro och före klockan 12 är vi bara inte kapabla till något. Om vi inte anstränger oss, sätter väckarklockan på lite tidigar och sköter morgonbestyren raskt och lite småstressat. Men det senare alternativet är ju inge kul och inget jag föredrar att syssla med allt för ofta. Och varför ska vi göra det, om vi välsignats med en morgontrött dotter? Vi kommer att ha vår fair share av tidiga morgnar när dagisrumban börjar, så varför inte njuta av de sköna morgnarna nu när vi kan?

Tyvärr förväntas man dock som småbarnsförälder vara aktiv om förmiddagarna: de flesta familjecaféer ordnas typ 10:30 och alla föreslår alltid träff före klockan 12. Och jag är den där kuivisen som bara vill säga "men vi vill ju sova!". Och det vill jag inte säga, när jag vet att de flesta måste vakna vid 06-/07-tiden pga att barnet vaknar då. Och jag förstår att man är i desperat behov av aktiviteter på förmiddagen om man vaknar så tidigt. Och då när vi är aktiva, sover alla "normala" barn sin dagssömn. Visst har jag protesterat till vissa tidiga klocktidsförslag, men nu känner jag mer att jag inte orkar, utan hellre låter bli och då backar ut istället, vilket betyder att vi hellre stannar hemma. Och det är ju dumt, för visst vill jag ju att Bouncy ska få träffa andra små, speciellt när hon gillar det så mycket! Men dagarna och tiden bara rusar förbi och jag känner press på att jag inte alls aktiverat mig så mycket som jag borde ha gjort under det senaste året. Inte för min egen skull, utan för Bouncys skull.

Så min fråga är nu: Är vi på riktigt den enda småbarnsfamiljen som lever/har levt så här? Finns det ingen annan därute som vill hänga/leka med oss på eftermiddagarna?

Kommentarer (11)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:
Detta hjälper dig inte nu men vi hade en liknande period. Vi träffade aldrig ngn med barn i samma ålder för vi var alltid i helt fel rytm. När vi vaknat o var klara var alla andra barn på väg på dagssömn. När vi sov dagssömn, var barnen i samma ålder eftermiddagsaktiva. Sedan när han vaknade efter dagssömnen blev det middag hos oss när de andra åt kvällsmat o var på väg i säng. Livet var mycket ensamt. Men jag förstod nog att vi var en minimal minoritet o att det inte var värt att ordna barnaktiviteter för vi var de enda i världen som hade den rytmen. Då sku er rytm ha passat oss, men det e en tid sedan. Sen började vi helt enkelt anpassa oss o livet till samhällets vardagsrytm. Vidrigt att rycka upp trötta barn ur sängen. Vidrigt att själv rusa hela tiden. Samtidigt var det ändå bättre när det blev anpassad rytm för jag var så sjukligt ensam den tid då rytmen inte passade. För mig handlade det mer om min egen ensamhet. Min lilla prins var ju inte social på samma sätt som din lilla hej! -filur. Men jag förstår hur det är när man är ur majoritetens rytm.
Micko25.02.14 kl. 22:24
Nå vitsi! Inte bara borde vi ha kännt varann som barn, så vi skulle ha haft simkompis av varann, så borde vi ha varit preggers samtidigt! Damn! Men skönt att ändå höra att det finns andra som haft liknande rytm, känner oss som såna weirdos oftast. Vi brukar ta fast sen där vid middagen eftersom B ändå lägger sig "normal" tid. Så sist o slutligen e dagen ganska kort för henne.
26.02.14 00:48
Såndär dygnsrytm hade vi också när M var liten. Så skönt! Vi träffades ofta med vår "mammagrupp" men alltid 13, oftast sov flera av barnen så vi lunchade i lugn och ro.
Sambon gick på muskare med henne men många ggr kom dom hem för fröken hade somnat i bilen och det var omöjligt att väcka henne.
Familjecafe började vi gå på när hon var typ 1,5år :).
Ia25.02.14 kl. 22:59
Intressant att höra att andra också haft liknande rytm! Nu måste jag ju via detta blogginlägg hitta nån annan likasinnad med samma ålders baby!
26.02.14 00:47
Om det i vårt fall (och många andra) finns ett äldre syskon som går på dagis, ställer eftermiddags aktiviteter till det rent logistiskt. För övrigt har vi hört till den stora majoriteten med morgonpigga (väldigt!) barn. Fördelen med det är ju helt klart att man hinner med mycket under dagen. Nackdelen är ju ganska uppenbar :)
Anonymous26.02.14 kl. 07:57
Jo, sku tillägga detdär att jag också förstår att man måste söka äldre barn från dagis, så då blir tiden ganska knapp på emiddagen.
26.02.14 09:44
Jag tappade bort SOM. "Som i vårt fall" ska det ju stå...Och så glömde jag signera. Morgonpigga barn, ni vet.
Sofia26.02.14 kl. 07:59
Heh... :)
26.02.14 14:49
Vi träffas gärna någon eftermiddag! Vår rytm är helt sekasin just nu eftersom Hubbe inte kan bestämma sig för om han skall sova en eller två dagssömner...
Hanna26.02.14 kl. 10:50
Kul! Jo, vi hade nyligen dendär "kan int bestämma mig"-fasen, det ändra tydligen under resan.
26.02.14 17:13
Jag som rutinmänniska har fått ta skeden i vacker hand och vi har levt ett ganska oregelbundet halvår :) Fast M är ju ännu ganska liten, bara 7mån.
Vår rytm kanske sakta men säkert håller på at växa fram men än så länge är vi ganska flexibla eftersom de ändå inte alltid går att förutspå när hon tänker sova :)
Jessica26.02.14 kl. 12:26
Ja, man lär sig en del om sig själv under babyåret. Jag är ju en sån som gillar planera allt, går inte precis med bebis in da house...
26.02.14 17:15
Vi hade det ganska lika. Skrev visst ett inlägg någon gång där jag förbannade mig över att alla aktiviteter ordnas på förmiddagen. Vi vill fortfarande ogärna rusa iväg på förmiddagen om vi är lediga men det beror väl mest på oss föräldrar :P Eftermiddag är den bästa aktivitetstiden!
http://muffinaround.com26.02.14 kl. 12:47
Jo, tror jag minns att du skrev om det! Då kollade jag just att det ordnas nåt pappacafé på eftermiddan kl.16:30, men alla andra babycaféer e typ 10.30. Wot?
26.02.14 17:17
Jag ÄLSKAR också att sova på morgonen, men Ivar tycks inte ha förstått sig på denna lyx ;) Vårt lugna morgonslöande på 2 timmar med morgonmål osv, kan ta slut redan kl. 8. Jag är närmast jätte avundsjuk på att er I sover som hon gör!! Njut alltså, fast jag förstår problematiken med att programmet ordnas för er under fel tider.
Elli26.02.14 kl. 21:56
Jo, jag njuter nog! Hur var det med Freja då? Var hon lika morgonpigg som Ivar?
27.02.14 00:06
Jag är världens morgontröttaste person, det är hemskt, passar inte alls in i vårt samhälle. Som tur vaknar Kisen oftast först 8 tiden och går sen med på att mysa i sängen ännu en timme eller så (obs oftast, ibland SÅ verkligen int). Han får lunch elva tiden och jag vill ogärna gå ut före det eftersom han ibland behöver en päikkäre före det. Måste avsäga mig babyrytmiken därför, det blev bara stress... Dock känns det skämmigt av någon orsak att erkänna det, fattar månne morgonpigga alls hur fysiskt ont det gör i mig att vakna för tidigt?
Jooles26.02.14 kl. 22:36
Så som du beskriver morgontrötthet är precis så som jag upplever det också. Det gör fysiskt ont att stiga upp tidigt och man passar inte in i samhället. Föredrog alltid kvällsturer i mitt förra jobb, eftersom det betydde att jag fick sova på morgonen. Ofta gick jag en länk ännu efter jobbet, hade inga problem att anpassa livet lite senare än många andra. Kanske pga min man också jobbar oregelbundet?
27.02.14 00:09
Precis som Elli skriver, så betyder ju morgonpigga barn inte per automatik morgonpigga föräldrar. Den här morgontrötta förstår definitivt hur ont det kan göra i en kropp som inte vill stiga upp tidigt. Vår bebut tar nämligen ingen hänsyn till sin mors vilja att sova läng(r)e om morgnarna. Min kropp skriker NEEEEJ när jag måste gå upp mellan 5 och 6. Min räddning (seriöst) är en man som är hyfsat okej med det.
Sofia27.02.14 kl. 08:09
Usch, det låter så hemskt. Och alla mina sympatier går till er som måste vakna. Skulle vi få ett till barn nångång är jag nästan säker på att den inte skulle va lika "lätt" som I. Har hört många exempel där det gått så... Min point var, att jag kanske sett babyåren som en lite mer social tid än vad det nu blivit. Lite tudelat där. Skönt med sovande barn, men ganska ensamt ibland...
27.02.14 10:40
Jag vet inte om vi är på något sätt bundna till en viss tid. Idag har vår lillbrud inte sovit alls.. men vi är också lediga på eftermiddagar :)
Pia27.02.14 kl. 17:52
Vi måste så ta dejt!
01.03.14 22:07

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin