Dagisstart dag 3-5

20.08.2014 kl. 14:10

På måndagen hängde jag ännu med på dagis och denna gång deltog vi i lunchen, så att jag matade Bouncy (hon är den enda i gruppen som inte äter själv). Som gissat gick det inte så bra, hon spottade direkt ut maten. Trodde hon fick i sej en sked, men så hittade jag mat i stolen när jag senare lyfte upp henne... Hon verkade ha kul igen, men var ganska trött och fast i mig och ville vara mycket i famnen. De flesta barnen verkade trötta i parken, en pojke nästan somnade i gungan. Måndagströtthet?

På tisdagen lämnade jag henne där kl. 09:30 och hämtade henne efter lunchen. Lämnandet gick bra, hon märkte knappt att jag gick när hon blev nyfiken på ett pussel och när jag kom, höll de ännu på att äta. Hörde att Bouncy ätit ett par skedar, men att det går långsamt och när jag kom, överläts matandet direkt åt mig, vilket jag visste inte skulle funka. När de andra skulle börja sin dagssömn och vi skulle gå, började Bouncy gnälla och grät lite på hemvägen och var riktigt kramsjuk hemma. Grät riktigt hysteriskt när vi skulle lägga henne för dagssömn. Och logiskt är det ju, eftersom vi först lämnat henne på dagis, sen söker vi henne och lämnar henne direkt igen när hon ska bli i sitt rum och sova (hon somnar ju alltså inte till att man är i samma rum och t.ex. pajar henne, det får hon bara energi av). Under sommaren hade vi tuttavvänjning, så vi har inte den trösten heller, vilket nog skulle underlätta saken.

Idag var det helt samma grej, allt hade gått bra utan något gråt, inget åt hon och när vi skulle gå, blev hon gnällig och hade velat bli där och leka. Och skrik vid dagssömn, fast vi lekte med henne en stund innan hon lade sig. Tror det blir helt bra när hon får sova där faktiskt. Det skulle vi visst testa på på fredagen, när det finns mindre barn där.

Helt urgulliga är ju de små lintottarna när de sitter runt bordet och "diskuterar" och knaprar på sina knäckebrön. Och när vi i morse kom dit, visade en flicka direkt att Bouncy skulle komma brevid henne och sitta, aaaww. Verkar som en bra grupp. Bouncy verkade i alla fall föra ivriga diskussioner med en kille som är en månad äldre än hon, tsih.

Sådär annars känns det nog lite påfrestande med allt pusslande med tider och papper och utredningar samt osäkerheten vad gäller min arbetssituation osv. Min lilla hjärna orkar inte riktigt med. Hoppas det snart börjar rulla på smidigare.

Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Tack för att du skriver om dagisstarten! Vårt barn ska börja på dagis om några veckor och jag vet inte riktigt vad jag ska tänka om det. Bra eller dåligt? Hon är visserligen en social typ, men ännu så liten (1 år 4 mån). Föräldrarna måste kunna jobba, men kunde man ha löst frågan på ett annat sätt (barnvakt)?

Du skrev tidigare om att Bouncy är så fast i dig. Samma här, i vissa situationer verkar hon riktigt svartsjuk. Undrar just hur det ska passa ihop med att bli lämnad på dagis?
Dessutom är det som du skrev - man vet så lite om dagisrutinerna på förhand. Ser fram emot att läsa om fortsättningen!
Lia22.08.14 kl. 13:59
Roligt att mina skriverier är till något stöd! Jag skulle jo önska lite mer info från dagisets sida, men så är jag lite anal när det gäller att vara förberedd och veta saker. Tror det har lite med högkänsligheten att göra. Blir så himla osäker och stressad av ovisshet. Bouncy har aldrig visat någon svartsjuka, men det var bara en jobbig fas i somras med att bara jag dög. Det kan ju inte ha kännats kul för Pandan helller att bli bortskuffad med orden "int". Men nu duger nog pappas famn också, och det är jag glad över. Om du känner att ditt barn är socialt, tror jag nog att dagis ska gå riktigt bra! Man riktigt ser hur ivriga de små toddlersen är när de ser varann på morgonen och det blir jag så glad av! Ska skriva mer om dagisstarten senare!
22.08.14 21:57

Fd Stadin flicka, nuförtiden DJ Esbobo.
Tvåspråkig, sångglad, språkintresserad musikdiggare som bor i Esbo med man (Pandan) och barn (Bouncy).
Försöker lära sig spela ukulele och har en svaghet för Eurovisioner.

Arbetssökande, goda tips tages gärna emot!

catten.ratata(a)gmail.com

Gilla Catten på Facebook


Martti (2010-2014), som under fyra år var en kär familjemedlem.


Min andra blogg: Oravahuone

iLike:

 

Follow on Bloglovin