Det blev en ofrivillig paus. Igen. Men det har varit lite mycket just nu, har helt enkelt inte orkat. Det regniga vädret med sina flunssor (inte jag, men resten av familjen) och huvudvärk orsakat av lågtrycket, en veckas intensiv men rolig grundkurs i vävning och så dagisstarten och en ganska trött flicka därpå, man blir helt enkelt själv trött av det.
Men det tyngsta var nog att min kära farmor, Famu, somnade in i morse, två dagar innan sin 102-års dag. Jag fick möjligheten att ta farväl av henne förra veckan, vilket var oerhört tungt, men är samtidig glad att jag fick chansen till det. En arbetsintervju dagen därpå, som inte gick värst bra, så migränattacken som följde kom inte som en överraskning, är egentligen en ganska typisk reaktion för mig.*
Nyheten att min farmor somnat in var egentligen en lättnad, eftersom jag såg hurdana smärtor hon hade och det gick sist och slutligen ganska snabbt. Men ändå har jag varit rädd för denna dag, så kär var hon för mig. Att sedan ha det första föräldrasamtalet på dagis direkt efteråt var kanske inte en så god idé, var extrakänslig för allt jag hörde och märker att mycket av det som sades nu snurrar i mina tankar och gör mig lite arg.
Ska skriva lite mer bara jag lyckas samla ihop mig och mina tankar lite. Nu ska jag dricka ett glas vin.
Är så glad att Famu hann träffa Bouncy, senast nu i augusti. Bilden är lite äldre.
*Mitt livs första migränattack fick jag dagen efter jag hade sett min döende morfar för sista gången.